Skovhavegrøntsager

Vi er på ingen måde klar til at plante grøntsagslaget i skovhaven! Faktisk er vi ikke engang nået til at planlægge, hvad vi vil have hvor. Og selve udplantningen bliver i det meste af skovhaven først i 2018 eller 2019. Først skal vi nemlig have kvalt rodukrudtet.

Vi begynder dog at have en rimelig god idé om, hvilke flerårige grøntsager vi gerne vil dyrke i skovhaven, og da vi kommer til at skulle bruge rigtig, rigtig mange planter – og ikke har tænkt os at bruge hele familieformuen på at købe dem – så begynder vi nu at lave dem selv, enten fra frø eller ved stiklingeformering. Så må de vente i planteskolen, til vi er klar til at plante dem ud i skovhaven.

Der er flere af de flerårige grøntsager, der med fordel kan sås om efteråret eller vinteren. Så ligger frøene klar i jorden og venter på at begynde at spire, så snart varme og lys tillader det. Steffen nåede at så strandkål (Crambe maritima), vinterportulak (Claytonia perfoliata) og takkeklap (Bunia orientalis) i slutningen af oktober, inden det blev rigtig koldt i november (det er ikke så sjovt at stå ude og lege med jord og frø i frostvejr), og jeg hyggede mig så med at så sødskærm (Myrrhis odorata), scorzoner (Scorzonera hispanica), engelsk spinat (Rumex patientia) og skjoldsyre (Rumex scutatus) i denne uge. Stolthenriks gåsefod (Chenopodium bonus-henricus) såede Steffen allerede i sommer, og der har vi en masse småplanter stående i potter, beskyttet af en masse blade mod den værste vinter. Men ellers kan den også sås om efteråret.Bortset fra vinterportulakken er alle de nævnte grøntsager flerårige og ikke specielt almindelige i traditionelle køkkenhaver. Gulerødder, porrer, broccoli, løg og ærter kender vi alle, og vi ved også alle mere eller mindre, hvad de kan anvendes til. Sødskærm, strandkål, engelsk spinat og stolthenriks gåsefod er de fleste nok noget mere usikre på – og det gælder da også os. Og vi glæder os til at skulle eksperimentere med nye grøntsager i madlavningen. Efterhånden som vi begynder at få flere erfaringer med dem, skal vi nok lade opskrifter og andre tips gå videre. 🙂

De nytilsåede bakker er nu placeret i en kasse med et låg af granris fra det nyfældede grantræ.

Vi är inte på långa vägar redo att plantera grönsaksskiktet i skogsträdgården! Faktiskt har vi inte ens kommit till planeringen av vad vi vill ha var. Och själva utplanteringen blir i det mesta av skogsträdgården först under 2018 eller 2019. Först måste vi nämligen lyckas kväva rotogräset.

Vi börjar dock ha en ganska god idé om vilka perenna grönsaker vi gärna vill odla i skogsträdgården, och då vi kommer att behöva riktigt, riktigt många plantor – och inte har tänkt använda hela familjeförmögenheten på att köpa dem – så börjar vi nu dra upp dem själva, antingen från frö eller genom sticklingsförökning. Sedan får de vänta i ”plantskolan” tills vi är redo att plantera ut dem i skogsträdgården.

Det finns flera av de perenna grönsakerna som med fördel kan sås under hösten eller vintern. Då ligger fröna redo i jorden och väntar på att börja gro så snart värmen och ljuset tillåter det. Steffen hann så strandkål (Crambe maritima), vinterportulak (Claytonia perfoliata) och rysskål (Bunias orientalis) i slutet av oktober, innan det blev riktigt kallt i november (det är inte så kul att stå ute och leka med jord och frö i frostväder), och jag roade mig med att så spansk körvel (Myrrhis odorata), svartrot (Scorzonera hispanica), spenatskräppa (Rumex patientia) och sköldsyra (Rumex scutatus) denna vecka. Lungrot (Chenopodium bonus-henricus) sådde Steffen redan i somras, och där har vi en massa småplantor stående i krukor, skyddade av löv mot den värsta vintern. Men annars kan den också sås på hösten.

Bortsett från vinterportulaken är alla de nämnda grönsakerna perenna och inte särskilt vanliga i traditionella köksträdgårdar. Morötter, purjolök, broccoli, lök och ärter känner vi alla till, och vi vet också mer eller mindre vad de kan användas till. Spansk körvel, strandkål, spenatskräppa och lungrot är de flesta nog mer osäkra på – och det gäller även oss. Vi ser fram emot att få experimentera med nya grönsaker i matlagningen. Allteftersom vi får mer erfarenhet av dem ska vi se till att dela med oss av recept och andra tips. 🙂

De nysådda brätterna är nu placerade i en låda med ett täcke av granris från den nyfällda granen.