For snart en del år siden – i 2018 – blev vi begge bidt af en gal pil.
Dog ikke mere gal, end at vi siden har levet fint uden at have egne flettepil eller for den sags skyld overhovedet at flette pilekurve.
Men vi har stadig en drøm om engang at have tilstrækkeligt mange lange, lige pile-vidjer af egen høst til at kunne flette kurve. Fordi det er sjovt.
Vi plantede i 2018 – altså for snart fem år siden – fem forskellige slags flettepil rundt om Sydhavet. Fire navnesorter (flere af hver) og en ukendt, jeg fik foræret en masse stiklinger af. En del af planterne er forsvundet (vi gætter på de altid sultne mosegrise), men der er stadig planter tilbage, og vi har løbende taget stiklinger og lavet nye planter. Vi er ikke kommet til at flette pilekurve endnu – men det kommer!
En helt ny pileplante består af ét skud. Når det skud er ét år gammelt, klipper man det næsten helt nede ved jorden (man stævner). Det gør man typisk om vinteren – altså i januar eller februar. Når planten så skyder til foråret, skyder den typisk med tre skud. Altså en tredobling. Med fx 10 planter giver det stadig ikke pile-vidjer nok til nogen flettekurv.
Året efter stævner man igen. Og til foråret skyder der så typisk seks skud. Osv.
Nu er vi fem år henne i projekt piledyrkning, og de planter, mosegrisene ikke har ædt, begynder at levere pile-vidjer nok til, at vi snart kan begynde at tænke i pileflet. Hvis det altså ikke var, fordi vi sidste år glemte at stævne … Og de fleste af årets pilevidjer (alle dem, der ikke kommer fra nye planter, vi har måttet lave for at erstatte dem, der blev ædt) derfor er to-årige. Hvilket betyder at vidjerne både er for tykke til at flette med og har sidegrene, hvilket heller ikke er smart, når man skal flette.
Men I ÅR har vi husket det. I går var Steffen ude i det dejlige solskinsfrostvejr og stævne alle navnesorterne, så årets tilvækst bliver af etårige pileskud. Så når vi høster NÆSTE vinter, vil der forhåbentlig være tilstrækkeligt mange lange, lige pile-vidjer til, at vi kan prøve at huske, hvordan det nu er, man fletter en kurv.
Resten af planterne bliver klippet i næste weekend, når det ikke er lige så koldt, og vidjerne derfor ikke er lige så hårde af frosten at klippe i.
De vidjer, vi nu har fra årets høst, bliver enten til stiklinger, så vi kan få flere pile-planter, eller til små, lave pileflethegn rundt om diverse bede for at markere, hvor man ikke skal gå.
Vinterklippning av pil
För en del år sedan – under 2018 – blev vi väldigt fascinerade av pilflätning.
Sedan dess har vi fått tåla oss utan att ha tillgång till material att fläta korgar av. Men vi har fortfarande en dröm om att någon gång i framtiden att ha tillräckligt med långa, raka pil-vidjor av egen skörd för att kunna fläta korgar. Därför att det är så kul!
Vi planterade under 2018 – alltså för snart fem år sedan – fem olika sorters flätpil runt Sydhavet (som tur är planterade vi flera av varje). Fyra namnsorter och en okänd som jag fick en massa sticklingar av. En del av plantorna har försvunnit (vi gissar att det är den alltid hungriga sorken som har varit framme igen), men det finns fortfarande plantor kvar, och vi har passat på att ta nya sticklingar varje år. Vi är alltså fortfarande inte där att vi kan fläta korgar – men det kommer!
En helt ny pilplanta består av ett skott. När det skottet är ett år gammalt, hamlar man det helt nere vid marken. Det gör man lämpligen på vintern – alltså i januari eller februari. När plantan börjar växa igen till våren brukar det komma tre nya skott. Alltså en tredubbling. Med t ex tio plantor ger det inte tillräckligt med vidjor till någon korg. Nästa vinter hamlar man igen. Och till våren kommer det då oftast sex skott. Osv.
Nu är det som sagt fem år sedan vi började, och de plantor sorken inte har ätit börjar leverera tillräckligt med vidjor för att vi ska kunna börja tänka på pilflätning. Om det alltså inte hade varit så att vi förra vintern glömde att hamla … Vilket betyder att alla vidjor på de plantor som inte är från förra årets sticklingar, är tvååriga. Vilket betyder att vidjorna är för tjocka för pilflätning och har alldeles för många sidogrenar.
Men I ÅR har vi inte glömt att hamla. Denna helgen var Steffen ute i det underbara solskensfrostvädret och hamlade alla namnsorterna, så detta årets tillväxt kommer bli ettåriga vidjor. Så – när vi skördar NÄSTA ÅR kommer vi förhoppningsvis att ha tillräckligt många långa raka pil-vidjor för att vi ska kunna fläta korgar – om vi nu kommer ihåg hur man gör. Vi lärde oss att fläta korgar för fem år sedan …
Resten av plantorna hamlas nästa helg när det inte är så kallt och vidjorna därför inte är lika hårda att klippa. De vidjor vi har från årets skörd kommer att bli sticklingar till ännu flera pilplantor eller små, låga flätade stängsel till markering av bäddar och gångar.