Et af vores første år på Gammelgård forsøgte vi at pode svamp på træstokke fra et fældet træ. Det fik vi ikke en eneste svamp ud af. Formentlig fordi vores stokke og svampe ikke blev vandet og derfor tørrede ud.

Se evt. mere om dette eksperiment her og her.

Texten finns på svenska efter den danska versionen.

Siden har vi været med til at pode svamp på træstokke et par gange de seneste år i forbindelse med vores skovhavestudiecirkel, og nu syntes vi, at vi var klar til selv at prøve igen. Kraftigt stimuleret af, at der på ingen måde kunne presses mere brænde ind i brændeskuret – og der stadig var en del træstammer tilbage fra vinterens fældning af birk i den kommende æblelund, hvor vi i år og næste år tager rigtig mange træer ned for at få plads til rigtig mange æbletræer.

Det blev igen mycelium fra østershat og shiitake, vi bestilte hjem. Typiske begyndersvampe, der ikke kan slå fejl (tsk!). Det forudsætter naturligvis, at stokkene ikke tørrer ud …

En solrig dag i marts riggede vi en meget ergonomisk korrekt arbejdsstation til, hvor vi fik stokkene op i højden, så vi ikke skulle stå bøjet ned mod jorden for at bore huller. Kan absolut anbefales, når man har mange stokke, der skal podes, og selv efterhånden er gammel og slidt!

Vi borede cirka 25-30 huller i hver stok og startede med den batteridrevne boremaskine, men måtte snart finde den anden boremaskine frem og en lang forlængerledning, der kunne sættes i en lang forlængerledning, der kunne sættes i en lang forlængerledning … Æblelunden har ingen stikkontakt.

Myceliet var podet på savspåner og kom i poser, som vi havde opbevaret i køleskabet og efterfølgende hældte ud i en plastik-boks, så det var nemt at håndtere.

Steffen havde efter anbefaling skaffet sprøjter fra apoteket til at sprøjte myceliet ind, men vi gik nu ret hurtigt over til at stoppe det ind med fingrene. Hullerne passede perfekt til min pegefinger og Steffens lillefinger.

Efter myceliet var stoppet i hullerne, forseglede vi dem med smeltet bivoks. Endnu en arbejdsstation blev etableret med den lange serieforbundne forlængerledning.

Til sidst blev de podede stokke stakket i skyggen af nogle grantræer, så eventuel regn (hvis vi nu får det i sommer) kan assistere med vandingen.

Nu skal vi bare huske at vande dem!

---

Svampodling i äppellunden

Under ett av våra första år på Gammelgård försökte vi odla svamp på trästockar från ett av de första träden vi fällde. Det gav inte en enda svamp. Troligen därför att vi inte vattnade stockarna och svampmycelet därför torkade.

Se mera om dessa experiment här och här.

Sedan den gången har vi provat att ympa svampmycel på stockar ett par gånger hos andra i vår skogsträdgårdsstudiecirkel, och nu var det dags att prova igen själva. Också motiverade av att vi absolut inte fick plats med mera ved i vedboden – och vi fortfarande hade träd kvar från vinterns fällning av björk i den blivande äppellunden där vi i år och nästa år tar ner en massa björkar för att plats med riktigt många äppelträd.

Vi beställde åter igen mycel till ostronskivling och shiitake. Typiska nybörjarsvampar som inte kan slå fel! Om man alltså inte låter stockarna torka. Ungefär en gång i veckan kommer vi att vattna om inte det regnar mycket.

En solig dag i mars gjorde vi en väldigt ergonomiskt korrekt arbetsstation där vi fick upp stockarna i lagom nivå så vi inte skulle få ont i ryggen av att borra hål i stockarna nere på marken. Det kan absolut rekommenderas när man har många stockar och själv är lite gammal och sliten.

Vi borrade 25-30 hål i varje stock och började med den batteridrivna borrmaskinen, men snart blev det nödvändigt att leta upp den andra borrmaskinen och en lång sladd som kunde sättas i en annan lång sladd som kunde sättas i en tredje lång sladd. Äppellunden har inget el-uttag.

Mycelet var ympat på sågspån. Och vi fick hem det i påsar som vi förvarade i kylskåpet. På dagen hällde vi det i en plastlåda så det var enklare att hantera.

Steffen hade köpt sprutor på apoteket, men det var mycket enklare att peta in mycelet med ett finger. Hålen passade perfekt till mitt pekfinger och Steffens lillfinger.

Efter att mycelet var instoppat i hålen förseglade vi hålen med smält bivax. Ännu en arbetsstation blev etablerad med den långa seriekopplade sladden.

Till sist placerades stockarna i skuggan av några granar – men under öppen himmel, så eventuellt regn (om det kommer något denna sommar) kan hjälpa till med bevattningen. 

Nu ska vi bara komma ihåg att vattna!