Vi har længe talt om, at de to meget store træer, der står helt tæt på huset, bør fældes. Det er en fuglekirsebær og en meget stor løn. Problemet har været, at de er så store og står så tæt på huset, at de ikke bare lige kan lægges ned. (Text på svenska efter den danska texten)

Hvorfor skal to så store, flotte træer fældes, tænker I måske? (Det tænkte vi i hvert tilfælde …). 

Kirsebærtræet får masser af bær de fleste år, men i en højde, hvor det kun er fuglene, der kan nå dem, og så sviner begge træerne helt enormt meget på taget og i tagrenden. Bag ved lønnen, i god afstand fra huset, står heldigvis allerede et lille selvsået kirsebærtræ på 3-4 meter, som vil kunne skyde i vejret, når det ikke længere skal konkurrere med lønnen. Vi synes, at det er vigtigt, at vi har masser af vilde kirsebær til fuglene. Ikke mindst fordi vi håber, at de så ikke spiser alle de bær, vi gerne selv vil have! 🙂 Lønnen har vi også overvejet længe: Det er en fantastisk biplante, når den blomstrer. Men begge træerne står altså alt for tæt på huset. Skulle de vælte i en storm eller bare tabe store grene, risikerer vi store skader på taget.

Nede ved vejen for enden af indkørslen står en stor, bred, trestammet birk. Den er fantastisk stor og flot, og derfor har jeg længe strittet imod, hver gang Christina har foreslået, at den skulle fældes. Men den har skader og svamp, så den risikerer at knække og vælte i blæsevejr, hvilket kunne går helt galt, hvis den væltede ud over vejen. Det eneste, der trives i skovhaven under birken, er den blåtoppede kohvede (Natt och Dag på svensk), som er fin, men ikke til megen nytte madproduktionsmæssigt. Alle de madproducerende planter, vi har sat i nærheden af birken, vantrives og/eller dør! Vi gætter på, at birken dels skygger og dels bruger al vandet: Den er som sagt kæmpestor, og rødderne ligger oppe i overfladen. Så birken må også væk.

Endelig står der en stor, gammel seljepil nede ved vejen. En fantastisk biplante tidligt på foråret, men den er halvdød, står og ser sørgelig ud, taber jævnlig store grene i stormvejr og risikerer også at vælte ud over vejen. Den skal skæres helt tilbage, og så vil den sandsynligvis skyde igen.

Vi kontaktede derfor vores gode nabo Calle, som har en stor maskine, der kan fælde træerne i bidder oppefra og løfte dem ned uden at ødelægge noget. Og forleden morgen kom så Patrik fra Calles firma med den store lastbil med kranen og gik i gang. Dybt fascinerende at se på. Jeg er jo kronisk tidspessimist, så jeg var overbevist om, at projektet ville tage hele dagen, og slet ikke sikker på, at der ville være tid til at få alle fire træer ned den samme dag. Jeg fik slet ikke ret: Efter godt fire timer havde Patrik ikke bare fældet de fire træer og lagt dem i store bunker ved vejen og på gårdspladsen. Der var også blevet tid til at fjerne en stor birkegren, der hang hen over hønsehuset, og så skar han også lige toppen af en ung eg, der står det helt forkerte sted i skovhaven. Imponerende!

Det eneste, der drillede, var, da han skulle kappe lønnen: Der var slået nogle store søm i for måske 40-50 år siden. Sikkert en fuglekasse. Det kostede et par savkæder. Så venner: Lad være med at slå søm i træerne! 🙂 Det viste sig i øvrigt, at lønnen, der stod lige ved huset, var grundigt angrebet af svamp. Både stammen og de største grene. Det var vi ikke forberedte på. Så selvom løn også er en vigtig biplante, føles det godt, at lige det træ er væk nu! Og lønnetræer har vi heldigvis masser af andre steder på grunden.

Nu ligger der så nogle enorme bunker med grene og store stammestykker på gårdspladsen. De udgør selvfølgelig råmaterialet til årets brænde- og flisproduktion. De næste mange ugers underholdning er sikret! 🙂 Der ligger også et ordentligt bjerg birkegrene og -stammer på den anden side af vejen. Dem har vores gode nabo Kemme tilbudt at køre op på vores gårdsplads, efterhånden som vi kommer gennem bunkerne der.

De største stykker af kirsebærtræet og lønnen tænker jeg skal saves op til planker/grove brædder, der så senere kan bruges fx til møbelproduktion. Vi får se. Men først skal stokkene lagres et års tid, så skal de saves og siden tørre endnu længere. Jeg er ikke helt sikker på, at lønnen kan bruges pga. svampen, men måske? Vores gode nabo Håkan har et lille savværk, og han har lovet, at han vil skære dem op. Gode naboer er altså guld værd!

Vi har efterladt 1,5-2 meter af stammerne som højstubbe. De skal stå, så længe de kan, til glæde for alle de insekter og svampe, der lever i dødt træ, og i næste led til glæde for de dyr og fugle, der lever af disse insekter. Målte lige på birkestubben: den er ca 1m3 stor og vejer derfor i omegnen af 1 ton!

Lige nu ser det selvfølgelig lidt uvant ud der, hvor træerne var, men det skal vi nu nok vænne os til. Det har i hvert tilfælde givet en masse lys og åben himmel og en fantastisk udsigt fra køkkenvinduet ud over Calles dam. Nu kan man så også se alle algerne og mosset på taget og væggene. Det må vi nok have kigget på. Vi skal også holde lidt øje med, hvordan lys og skygge har ændret sig. Måske giver det alligevel mening med nogle solceller på ladetaget på et tidspunkt …..

 

Att fälla träd

Vi har länge pratat om att hugga ner de två stora träd som står mycket nära huset. Det är ett fågelkörsbär och en mycket stor lönn. Problemet har varit att de är så stora och står så nära huset att de inte bara kan fällas.

Varför ska två så stora och vackra träd fällas, kan man fråga sig? (Det var i alla fall vad vi tänkte …). Körsbärsträdet ger massor av bär de flesta år, men på en höjd så att bara fåglarna kan nå dem, och båda träden smutsar ner taket och hängrännan rejält. Lyckligtvis finns det bakom lönnen, en bra bit från huset, redan ett litet självsått körsbärsträd på 3-4 meter, som kommer att växa när det inte längre behöver konkurrera med lönnen. Vi tycker att det är viktigt att vi har gott om vilda körsbär till fåglarna. Inte minst för att vi hoppas att de inte ska äta upp alla andra bär som vi själva vill ha! 🙂 Lönnen har vi också tänkt på länge: Det är en fantastisk insektsväxt när den blommar. Men båda träden står alldeles för nära huset. Om de skulle falla omkull i en storm eller bara tappa stora grenar riskerar vi stora skador på taket.

Nere vid vägen i slutet av uppfarten står en stor, bred, trestammig björk. Den är otroligt stor och vacker, vilket är anledningen till att jag under lång tid har protesterat varje gång Christina har föreslagit att den ska huggas ner. Men den har skador och svamp, så den riskerar att gå sönder och falla omkull i blåst, vilket skulle kunna gå helt fel om den föll över vägen. Det enda som trivs i skogsträdgården under björken är den lilla växten Natt och Dag, som är fin, men inte mycket att ha för matproduktionen. Alla matproducerande växter som vi har planterat i närheten av björken är svaga och/eller döende! Vår gissning är att björken dels skuggar och dels använder allt vatten: den är som sagt enorm och rötterna ligger rätt under ytan. Så björken måste också bort.

Slutligen finns det en stor, gammal sälj nere vid vägen. En fantastisk insektsväxt tidigt på våren, men den är halvdöd, ser sorglig ut, tappar regelbundet stora grenar och riskerar dessutom att falla över vägen. Den behöver skäras ner helt. Sedan kommer den förmodligen att skjuta igen.

Så vi kontaktade vår gode granne Calle som har en stor maskin som kan kapa träden i bitar ovanifrån och lyfta ner dem utan att skada något. Och häromdagen kom Patrik från Calles företag med den stora lastbilen med kranen och började arbeta. Djupt fascinerande att titta på. Som kronisk tidspessimist var jag övertygad om att projektet skulle ta hela dagen och inte alls säker på att man skulle hinna få ner alla fyra träden på en och samma dag. Jag hade fel: efter cirka fyra timmar hade Patrik inte bara fällt de fyra träden och placerat dem i stora högar vid vägen och på gårdsplanen. Han hann också ta bort en stor björkgren som hängde över hönshuset och han kapade även toppen på en ung ek som stod på fel plats i skogsträdgården. Imponerande!

Det enda som störde honom var när han skulle kapa lönnen: Några stora spikar hade slagits in för kanske 40-50 år sedan. Förmodligen till en fågelholk. Det kostade ett par sågkedjor. Så vänner: Slå inte in spikar i träd! 🙂 Det visade sig att lönnen intill huset var ordentligt svampangripen. Både stammen och de största grenarna. Det var vi inte beredda på. Så även om lönnen också är en viktig biväxt så känns det bra att just det trädet är borta nu! Och lyckligtvis har vi gott om lönnar på andra ställen på tomten.

På gårdsplanen ligger nu stora högar med grenar och stora bitar av stammarna. De är naturligtvis råmaterial för årets ved- och flisproduktion. De närmaste veckornas underhållning är garanterad! 🙂 Det finns också ett berg av björkgrenar och björkstammar på andra sidan vägen. Vår gode granne Kemme har föreslagit att han ska köra upp dem till vår gårdsplan med traktorn.

De största bitarna av körsbärsträdet och lönnen tänker jag ska sågas upp till plankor/grova brädor som senare kan användas för t.ex. möbeltillverkning. Vi får se vad som händer. Men först måste stockarna lagras i ett år, sedan måste de sågas och sedan torkas ännu längre. Jag är inte helt säker på att lönnen går att använda på grund av svampen, men kanske? Vår gode granne Håkan har ett litet sågverk och han har lovat att såga upp dem. Goda grannar är guld värda!

Vi har lämnat 1,5-2 meter av stammarna som höga stubbar. Vi vill att de ska stå kvar så länge som möjligt för att gynna alla de insekter och svampar som lever i död ved, och i sin tur de djur och fåglar som lever av dessa insekter.

Just nu ser det förstås lite ovant ut där träden stod, men det vänjer vi oss vid. I vilket fall som helst har det gett mycket ljus och öppna himlar och en fantastisk utsikt från köksfönstret över Calles damm. Nu kan man också se alla alger och all mossa på tak och väggar. Det får vi ta en titt på. Vi måste också hålla ett öga på hur ljus och skugga har förändrats. Kanske är det vettigt att sätta upp några solceller på taket någon gång ….