Mistelten (Viscum album) er en mærkelig plante: Botanisk er det en lille, stedsegrøn busk, der vokser som halvparasit/snylter på sin værtsplante. Misteltenen laver sin egen fotosyntese (altså laver organisk materiale af CO2, sollys og vand), men vand og næringsstoffer tager den fra værtsplanten.

(Texten finns på svenska efter den danska texten)

Den er lidt giftig: Spiser man bærrene, kan det give opkastning og diarré, så det skal man lade være med. Der er dog en del fugle, der er glade for bærrene, og som kan tåle dem.

Jeg synes, planten er lidt sej, så da jeg så, at den, der vokser på æbletræet hos datteren i Danmark, havde modne bær, plukkede jeg en håndfuld for at prøve at ’så’ dem på nogle af vores træer i skovhaven. I princippet kan man bare sætte kernerne på ikke for grove grene, hvor nogle af dem så vil vokse fast, men for det første er spireprocenten lav, og for det andet er nogle fugle meget glade for bærrene. Heldigvis har jeg lige set et afsnit af ’Frank & Kastanjegaarden’ (’Bonderøven’), hvor en gæst såede mistelten, så nu har jeg prøvet at kopiere metoden. Jeg gjorde sådan her:

Først trykkede jeg kernerne ud af 10-12 misteltenbær og satte dem en passende gren på Elstar-æbletræet. Kernerne er ekstremt klistrede, så det er lidt bøvlet at få dem til at sidde fast på grenen og ikke på fingrene.

Derefter klippede jeg stumper af rørisolering og satte om grenen på hver side af kernerne.

Til sidst klippede jeg en passende bid af noget stift plastnet, der egentlig er tænkt som gnavebeskyttelse til små træer. Nettet bandt jeg til rørisoleringen med plaststrips.

Ideen er nu, at nettet tillader vand og luft at komme til kernerne, men det holder sultne fugle væk. Rørisoleringen holder nettet fri af kernerne og beskytter grenen mod stripsene. Det er måske lidt meget plastik at bruge, men det skal sidde – og holde – mindst et år i vejr og vind. Så lang tid går der, før frøet har sendt små rødder/sugekopper ind i grenen. De første småblade kommer først efter måske 2-3 år. 

Tips fra internettet:
– Vælg en ung gren på et sundt løvtræ
– Så mange kerner
– Brug helt friske kerner
– Beskyt dem mod fugle
– Så dem i marts-maj
– Hav tålmodighed

Misteln (Viscum album) är en märklig växt: botaniskt sett är det en liten, vintergrön buske som växer som en halvparasit/ätare på sin värdväxt. Misteln gör egen fotosyntes (bildar organiskt material från CO2, solljus och vatten), men den tar vatten och näringsämnen från värdväxten.

Den är lite giftig: att äta bären kan orsaka kräkningar och diarré, så gör inte det! Det finns dock en del fåglar som gillar bären och tål dem.

Jag tycker att växten är lite häftig, så när jag såg att den som växte på dotterns äppelträd i Danmark hade mogna bär plockade jag en handfull för att försöka ”så” dem på några av våra träd i skogsträdgården. I princip kan man bara sätta fröna på inte alltför grova grenar, där några av dem kommer att växa fast, men för det första är grobarheten låg och för det andra är vissa fåglar mycket förtjusta i bären. Som tur är har jag just sett ett avsnitt av ”Frank & Kastanjegaarden” (”Hundra procent bonde”), där en gäst sådde mistel, så nu har jag försökt att kopiera metoden. Jag gjorde så här:

Först pressade jag ut fröna ur 10-12 mistelbär och placerade dem på en lämplig gren på Elstar-äppelträdet. Fröna är extremt klibbiga, så det är lite knepigt att få dem att fastna på grenen och inte på fingrarna.

Sedan klippte jag till bitar av rörisolering och satte på grenen på vardera sidan om kärnorna.

Slutligen klippte jag till en lämplig bit styvt plastnät, som egentligen är avsett som gnagarskydd för små träd. Jag knöt fast nätet till rörisoleringen med buntband.

Tänket är att nätet ska släppa in vatten och luft till kärnorna, men samtidigt hålla hungriga fåglar borta. Rörisoleringen håller nätet borta från kärnorna och skyddar grenen från buntbanden. Det kanske är lite mycket plast att använda, men det ska sitta kvar – och hålla – i minst ett år i alla väder. Det är så lång tid det tar för fröet att skicka små rötter/sugkoppar in i grenen. De första små bladen kommer först efter kanske 2-3 år. 

Tips från internet:
– Välj en ung gren på ett friskt lövträd
– Så många frön
– Använd mycket färska frön
– Skydda dem från fåglar
– Så dem i mars-maj
– Ha tålamod