Nu lukker vintervinduet snart

Vinteren kom tidligt i år – allerede i november lukkede efterårsvinduet, og vi kunne gå i gang med vintersyslerne. Vi har altså haft mere end tre måneder til at nå alt det, vi gerne skulle nå denne vinter, inden den til tider hektiske forårssæson sætter i gang.

Selvom man altid gerne vil nå liiige lidt mere, så har vi i år i god tid nået langt mere, end vi havde planlagt. Så det kan bare komme an, foråret.

Det her med at tænke i årshjul og vinduer, der åbner og lukker, er gradvist kommet snigende og har invaderet vores måde at tænke og leve på. Vi har nu haft Gammelgård i ni år, og de seneste seks år har jeg boet her fast. Vi er kommet rigtig langt med mange af vores etablerings- og renoveringsprojekter, og der er gradvist kommet mere og mere drift og velafprøvede rutiner. Og så lærer man lige så stille og roligt, at der er aktiviteter, der helst skal nås indenfor en bestemt periode – et vindue, kalder vi det – for ellers bliver vi ikke færdige med det før næste gang, det vindue åbner sig.

Vintervinduet er et godt eksempel. Når man ikke har travlt med at så, potte op, plante ud, vande, luge, høste osv., så er der meget mere tid til renoverings- og byggeprojekter. Det er altså om vinteren, chancen for at komme videre med den type projekter er størst. Og går man i gang med dem for sent på vinteren, så har vi nu god erfaring med, at projekterne ikke bliver færdige og først bliver videreført vinteren efter. Den erfaring er vi blevet meget bedre til at bruge – og vi er nu superrealistiske (nogle vil sige konservative), når vi planlægger og prioriterer vinterens byggeprojekter.

Men vinteren er jo ikke kun til den type projekter. Der er også driftsaktiviteter. Vi producerer fx selv brænde til opvarmning af huset og varmt vand, og hvis vi vil være sikre på at have brænde nok, ved vi, at der er en fast vintersyssel med at fælde træer – en aktivitet, der skal igangsættes efter løvfald og afsluttes, inden saften stiger i træerne igen. Vi fælder derfor typisk træerne i december og januar. Derefter er der en vintersyssel med at skære træet op og flække det, så det kan tørre godt, inden det skal brændes. Vi er altid et år foran med brændeproduktionen – dvs. denne vinter brænder vi det brænde, vi producerede i vinteren 2022, og denne vinter producerer vi det brænde, der skal anvendes ikke næste vinter, men vinteren 2025-26 – og så kan man flække brændet når som helst, men eftersom vi bestemt ikke har overskud af tid i foråret og gerne vil have det væk, så det ikke ligger i vejen, er det typisk en januar-februar-aktivitet at få størstedelen af brændet flækket.

At vi er et år foran med brændeproduktionen er faktisk endnu et eksempel på vores trang til altid at have buffere og sikkerhedsnet. Både Steffen og jeg har det ubetinget bedst med altid at have alt muligt på lager i tilfælde af situationer, hvor der opstår noget uventet. COVID var et meget godt eksempel på, at det var en god strategi. Erhvervslivets ’just-in-time’-strategier er vi ikke fan af på Gammelgård.

Et biprodukt af fælde-arbejdet er en masse grene, der skal flises. Og kan man nå at fordele flisen i gangene i skovhaven og køkkenhaven, EFTER sneen og frosten er væk, men INDEN alle de andre forårsaktiviteter sætter i gang, så er det en stor fordel. Så ligger flisen nemlig ikke og formulder i sin bunke i stedet for at ligge og formulde i gangene, hvor det også har en vigtig funktion med at holde ukrudt væk. Det er altså et relativt lille vindue, vi taler om her, og udnytter vi det ikke, vil ukrudtet begynde at gro i gangene, og så kommer der en noget større lugeopgave med ind i tidskabalen. Det kan altså godt svare sig på forhånd at have afsat tid til flisfordelingsarbejdet.

Bygge- og renoveringsprojekterne skal altså planlægges, så de ikke kommer i vejen for hverken træfældning eller flisfordeling, hvis vi ikke skal skabe mere arbejde til os selv, end vi behøver.

Selvfølgelig er alt det her kun vigtigt, hvis man trives med at være foran og stresses af halvfærdige projekter og deraf afledt ekstraarbejde. Har man det ikke sådan, er årshjul- og vinduestanken jo helt lige meget. Men går man generelt altid og stresser lidt over ting, der ikke fungerer, ligger i vejen, roder eller er for besværlige, eller aktiviteter, man aldrig når, eller i hvert fald ikke når at blive færdig med, og som derfor hele tiden ligger og murrer i baghovedet, så kan vi virkelig anbefale at begynde at tænke i årshjul og vinduer!

En anden anbefaling er bestemt også at tænke konservativt i forhold til, hvad man tror at kunne nå, og at lægge tidsbuffere ind i tilfælde af sygdom, meget indtjeningsarbejde (gælder her på Gammelgård især mig, der ikke har faste arbejdstider), behov for hjælp hos børn og børnebørn osv. Og en tredje anbefaling er helt klart at lave en prioritering af projekterne, så man starter med dem, der er vigtigst (lappe-huller-projekterne), og dem, der gør livet lettere. Brændeproduktionsaktiviteten er fx her på gården blevet fantastisk meget enklere, hurtigere og mindre anstrengende, efter at vi har fået indrettet brændeskuret ordentligt, hvilket blev sikret af en renovering af den bygning for 5 år siden. Et projekt, vi derfor prioriterede meget højere end de renoveringsprojekter, vi har arbejdet med denne vinter, som i bund og grund mest har været æstetiske.

I år kom vinteren som sagt tidligt – og vi kom derfor i gang med de planlagte renoveringsprojekter i god tid, og er derfor også allerede nu i slutningen af februar stort set færdige. Eller – godt og vel færdige, faktisk. Planen var at male loft og vægge i det store gæsteværelse, så der efterfølgende kunne lægges et nyt gulv ovenpå det gamle, der stort set ikke var til at gå på mere. Det projekt blev vi færdige med allerede inden nytår, så derfor besluttede vi også at give os i kast med at male det lille gæsteværelse, selvom det slet ikke var meningen, at vi skulle nå det denne vinter. Bortset fra gerigter omkring døren er det projekt nu også afsluttet – så vi er foran! Væggene er i øvrigt malet med lermaling – DET kan også anbefales! Meget nemt at arbejde med, og lugter dejligt rent.

 

Alle årets træer blev fældet i januar (det var dem, der skulle ned, inden vi skal sætte hegn om hønseskoven), og jeg er kommet så langt med brændeflækningen, som jeg kan komme i denne omgang: Brændeskuret er fuldt til kanten! Resten af træet bliver savet op og stakket, så jeg kan flække det senere, når fyringssæsonen har gjort det af med endnu et fag med brænde i brændeskuret.

Flisbunken ligger klar, og nu er den sidste (well – i hvert fald seneste …) sne smeltet, så jeg håber at blive færdig med flisfordelingen i starten af marts.

Og så må vintervinduet godt lukke endeligt, så vi kan komme i gang med forårsaktiviteterne. Udenfor sørger fuglene for, at det lyder vældig meget af forår, og efter sneen er smeltet, kan vi også endelig se, at vintergækker og erantis er på vej.

 

Dejligt! Jeg glæder mig til forårsvinduet, men nyder også, at vi i år fik udnyttet vintervinduet så godt. Det føles fantastisk meget bedre at være foran end at være bagud! 😉

---

 

Vinterfönstret

Vintern kom tidigt i år – redan i november stängde höstfönstret, och vi kunde börja med vintersysslorna. Vi har alltså haft mer än tre månader till att hinna med allt det vi gärna ville hinna med denna vinter, innan den ibland hektiska vårsäsongen börjar.

Även om man alltid gärna vill hinna bara liiiite mera, har vi i år i god tid hunnit mycket mer än vi hade planerat. Så våren får gärna komma nu.

Det här med att tänka i årshjul och fönster som öppnas och stängs har gradvis präglat vårt sätt att tänka och leva. Vi har nu haft Gammelgård i nio år, och de senaste sex åren har jag bott här permanent. Vi har kommit väldigt långt med många etablerings- och renoveringsprojekt, och gradvis har det blivit mer och mer drift och inarbetad rutin. Och så lär man sig att det finns aktiviteter som det är en fördel att hinna göra färdigt inom en bestämd tidsperiod – ett fönster kallar vi det – för annars får vi vänta tills nästa gång det fönstret öppnar sig igen.

Vinterfönstret är ett bra exempel. När man inte har bråttom med att så, skola om, plantera ut, vattna, rensa, skörda etc., finns det mycket mer tid till bygg- och renoveringsprojekt. Och om man påbörjar dem för sent på vintern (vet vi nu efter flera års erfarenhet!) hinner man inte bli färdig och får lämna projektet ofärdigt tills nästa vinter. Den erfarenheten har vi nu blivit mycket bättre på att använda – och vi är nu superrealistiska (vissa skulle säga konservativa …) när vi planerar och prioriterar vinterns projekt.

Men vintern kan ju inte bara användas till den typen av projekt. Det finns också driftsaktiviteter. Vi producerar t ex själva ved till uppvärmning av hus och vatten, och om vi vill vara säkra på att ha tillräckligt med ved, vet vi nu att det finns en fast vintersyssla varje år med att fälla träd och klyva ved.

Trädfällningen ska äga rum mellan lövfällningen på hösten och savstigningen på våren. Dvs mellan november och mars. Vi gör det oftast i december-januari. Efter trädfällning ska träden sågas och klyvas, så veden kan förvaras i vedboden och torka så att vi alltid har bra, torr ved. Vi är alltid ett år före med vedproduktionen – dvs denna vinter eldar vi med ved vi klöv vintern 2021-22 och denna vinter klyver vi den ved vi ska elda vintern 2025-26 – och därför är det inte bråttom att klyva veden precis efter trädfällningen, men eftersom vi INTE har särskilt mycket tid under våren och sommaren ser vi till att klyva så mycket som möjligt redan i januari-februari.

Att vi ligger före med vedproduktionen är faktiskt ännu ett exempel på vårt behov av att alltid ha buffertar och säkerhetsnät. Både Steffen och jag känner oss absolut mest trygga om vi har allt möjligt i lager i händelse av oväntade situationer. COVID var ett bra exempel på att det var en bra strategi. ’Just-in-time’-strategier är inget för oss.

En biprodukt av trädfällningen är en massa grenar som behöver flisas. Och hinner man flisa OCH fördela flisen i gångarna i skogsträdgården och köksträdgården EFTER snön har smält och INNAN alla vårens aktiviteter är det en stor fördel. Då får flisen förmultna i gångarna i stället för i en hög.  Där har det nämligen också har en viktig funktion med att reducera mängden av ogräs. Det är alltså ett relativt litet fönster vi pratar om här, och utnyttjar vi det inte kommer ogräset att börja växa i gångarna och ge oss mer arbete till våren.

Vinterfönstrets renoverings- och byggprojekt behöver alltså planeras och prioriteras så att de varken förhindrar trädfällning eller flisspridning, om vi inte vill skapa mer arbete åt oss själva än nödvändigt.

Självklart är allt det här bara viktigt om man gillar att vara ute i god tid och om man stressas av halvfärdiga projekt och extrajobb. Om inte man har problem med det, är årshjul- och fönstertänket ju helt onödigt. irrelevant. Men är man alltid lite stressad över grejer som inte funkar, inte är på plats, är besvärliga, eller aktiviteter man aldrig hinner bli färdig med, kan vi verkligen rekommendera att börja tänka i årshjul och fönster!

En annan rekommendation är helt klart också att tänka konservativt när man planerar vad man ska hinna med och att lägga in en tidsbuffert i fall det händer något oväntat; sjukdom, mycket jobb (här på Gammelgård gäller det mest mig, eftersom jag inte har fasta arbetstider), barnens och barnbarnens behov av hjälp etc.
Och en tredje rekommendation är såklart att prioritera projekten så att man börjar med de viktigaste (lappa hål och förhindra skada) och de som gör livet enklare. Vedproduktionen här på gården blev t ex mycket enklare, snabbare och mindre ansträngande efter att vi renoverade vedboden för 5 år sedan. Ett projekt som vi därför prioriterade mycket högre än de renoveringsprojekt vi har genomfört denna vinter. Projekt som i grund och botten mest var estetiska.

I år kom vintern som sagt tidigt – och vi kunde därför påbörja de planerade vinterrenoveringsprojekten i god tid. Därför är vi också redan nu i slutet av februari i stort sett färdiga. Eller – faktiskt är vi gott och väl färdiga. Planen var att måla loft och väggar i det stora gästrummet och sen lägga nytt golv ovanpå det gamla. Det projektet var vi färdiga med redan innan nyår, och därför satsade vi extra och målade också det lilla gästrummet, även om det inte var meningen att det skulle målas förrän nästa vinter. Om vi bortser från fodret runt dörren är också det projektet nu färdigt. Så vi är före planen! Väggarna är i övrigt målade med lerfarg. DET kan också rekommenderas – är mycket bra att jobba med och luktar bare rent och fräscht.

Alla träd har fällts (det var de träd som behövde fällas för att vi ska kunna stängsla runt hönsskogen), och jag har kommit så långt jag kan med vedklyvningen: Vedboden är fylld till bredden! Resten av stockarna får vänta i en hög till senare klyvning, när vi har tömt ännu ett fack i vedboden.

Flishögen ligger klar, och nu är den sista (nåja – senaste!) snön borta och jag hoppas bli färdig med flisspridningen i början av mars.

Och sen får vinterfönstret gärna stänga för denna gång och vårfönstret öppna. Fåglarna ser till att det låter som vår därute, och efter att snön har smält ser vi också äntligen att snödroppar och vintergäck har börjat blomma. Så härligt! Jag ser fram emot vårfönstret, inte minst därför att vi i år för första gången verkligen fick utnyttjat vinterfönstret och inte har en massa halvfärdiga projekt som ska vänta tills det finns tid igen.