Pinsens projekt var – sammen med Bjarne – at renovere døren på laden.

Træværket er slidt (nederst MEGET slidt!), konstruktionen er generelt ved at falde fra hinanden, det nederste hængsel mangler både i stolpen og på døren, og så består den højre dørstolpe (som ikke ses på billedet) blot af et råddent bræt. Det betyder, at indtil nu har man skullet lukke døren meget forsigtigt (kun et hængsel og en, skal vi kalde det ‘løsagtig’ konstruktion), stable den op på nogle letbetonblokke, så den er nogenlunde vandret, og så finde et bræt at holde den lukket med.

Jeg har meget gammelt træ liggende i laden! Så det lykkedes at finde en bred gammel gulvplanke i nogenlunde de rigtige dimensioner og en stolpe, som døren kan lukke ind til (en EGE-stolpe, tror jeg s’gu! Den stolpe står nok stadig, når resten af laden engang er gået til!). Det gamle hængsel lå der også, omend det skulle ha’ en tur med den STORE hammer, før det var nogenlunde lige.

For at gøre en lang historie kort: Det rådne træ blev skåret væk, døren blev forlænget med et gulvbræt (Lidt ligesom dengang mine bukser blev forlængede i 70’erne :-D), der blev ‘hængslet’ og ‘stolpet’, og nu virker døren igen. Største udfordring viste sig at være , at døren er tung som et ondt år (tak til Bjarne for muskelkraft) og pga. ‘løsagtigheden’ ikke helt nem at tumle.

Jeg synes, resultatet er blevet godt, men er lidt i tvivl om, hvorvidt jeg skal tjære døren for at forlænge holdbarheden. 

Pingsthelgens projekt var – tillsammans med Bjarne – att renovera dörren på ladan.

Träverket är slitet (nederst MYCKET slitet!), konstruktionen håller generellt på att falla isär, det nedersta gångjärnet saknas både i stolpen och på dörren, och så består den högra dörrstolpen (som inte syns på bilden) bara av en rutten bräda. Det betyder att man fram till nu har varit tvungen att stänga dörren mycket försiktigt (eftersom den bara har ett gångjärn och en, ska vi kalla den ”lösaktig” konstruktion), palla upp den på några lättbetongblock så att den är någorlunda vågrät, och sen hitta en bräda att hålla den stängd med.

Jag har massor av gammalt trä liggande i ladan! Så det lyckades oss att hitta en bred gammal golvplanka i någorlunda rätt dimensioner och en stolpe som dörren kan stänga mot (en EK-stolpe, tror jag ta mig sjutton! Den stolpen står nog kvar när resten av ladan en gång har gett vika!). Det gamla gångjärnet låg också där, även om det behövde en omgång med STORA hammaren innan det blev någorlunda rakt.

För att göra en lång historia kort: Det ruttna träet skars bort, dörren förlängdes med en golvplanka (lite som när mina byxor förlängdes på 70-talet :-D), det blev ”gångjärnat” och ”stolpat”, och nu fungerar dörren igen. Den största utmaningen visade sig vara att dörren är tung som ett ont år (tack till Bjarne för muskelkraften) och på grund av sin ”lösaktighet” inte helt lätt att hantera.

Jag tycker resultatet blev bra, men är lite tveksam till om jag ska tjära dörren för att förlänga hållbarheten.