Vad är en skogsträdgård – och varför är det en bra idé?
En skogsträdgård är ett anlagt flerårigt matproducerande ekosystem som efterliknar ett naturligt ekosystem. Den är rik på biodiversitet, har hög motståndskraft och är relativt stabil.
Matproducerande växter i flera skikt
I ett traditionellt grönsaksland med ettåriga grönsaker (potatis, morötter, tomater …) odlar man sina grönsaker i ett plan. Det gör man inte i en skogsträdgård. Där odlar man frukt och nötter i det översta skiktet, bär i nästa, stora grönsaker därunder, marktäckande växter nederst, en del rötter och knölar i jorden, samt klätterväxter med antingen bladgrönt eller bär som slingrar sig från marken till toppen.
Skogsträdgårdens sju skikt (Illustration av Daniel Larsson)
Fleråriga växter
I en fullt utvecklad skogsträdgård är de flesta växter fleråriga (perenner). De ingår i ett balanserat, relativt stabilt ekosystem som inte behöver börja om från början varje år som ett grönsaksland. Växterna står stabilt med sina djupa rotsystem, som ingår i ett tätt samarbete med svampar och mikroorganismer i jorden för att utbyta näringsämnen och vatten. De är därför långt mer motståndskraftiga mot påverkan från omgivningen, till exempel i form av torka, värme, vind eller skyfall.
De flesta växter i en skogsträdgård är matproducerande, och resten fungerar som insektväxter eller bidrar med näring till systemet.
Polykulturer
I ett traditionellt grönsaksland odlar man till exempel morötter eller potatis i långa rader. I en skogsträdgård blandar man träd, buskar, grönsaker och marktäckare i polykulturer. Man ser därför inte stora områden med monokultur i en skogsträdgård. Polykulturer är bra av flera anledningar. De viktigaste är att lura fienden och hjälpa vännerna.

Fienden är olika skadedjur och sjukdomar som snabbt kan göra stor skada när de hittar ett stort område med sina favoriträtter. Det är inte lika lätt att göra stor skada när favoritmaten står spridd bland en massa andra växter som inte är intressanta.
Det finns också en hel del växter som trivs med att växa tillsammans. Vissa är bra på att ge lä, andra är bra på att binda kväve från luften, och åter andra hämtar näring långt ner i jorden som senare i växternas årscykel kan fördelas till de växter som inte har lika djupa rötter.
Slutligen – och det är kanske det allra viktigaste – är polykulturer långt mer intressanta för insekter, fåglar och smådjur. När man odlar många olika växter tillsammans lockas långt fler insekter och fåglar dit, och därmed finns det många fler som kan pollinera blommorna och äta upp skadedjuren. Stor biodiversitet skapar en mycket bättre balans i ekosystemet.
Täckt jord
I naturen är jorden aldrig bar. Bar jord är en inbjudan till nya växter, och det är inte alltid växter som vi själva skulle ha valt. Vi brukar kalla det ogräs 😉. Ogräsplantor tar, precis som alla andra växter, upp näring från jorden. Om vi tar bort ogräset tar vi också bort denna näring från systemet – och bjuder samtidigt in ännu fler ogräsplantor när jorden återigen är bar. Det innebär både mycket arbete och en stor förlust av näring från systemet.
I en skogsträdgård är det inte meningen att jorden ska vara bar. Under uppbyggnaden av en skogsträdgård, innan alla växter har etablerat sig, ser man därför till att täcka jorden med organiskt material (löv, hö, halm, ensilage, ull …), som gradvis komposteras och bidrar till jordens uppbyggnad av mullager och mikroliv. När skogsträdgården är mer etablerad täcker växterna hela ytan.
Täckt jord betyder inte bara mindre ogräs – det betyder också en mer skyddad jord som inte torkar ut om det är varmt och torrt, och det innebär mycket mer mat och skydd för jordens mikroliv, som därför trivs bättre. Ett mikroliv som trivs innebär bättre näringsomsättning i jorden – vilket ger bättre växtbetingelser för alla våra matproducerande växter.

Längre säsong
I en skogsträdgård kan man sakta börja skörda små mängder bladgrönt redan i mars, långt innan det börjar finnas något överhuvudtaget att hämta i grönsakslandet. De fleråriga lökarna (t.ex. skogslök och piplök), seombadi, spenatskräppa och svartrot erbjuder små mängder blad med mikronäringsämnen som är mycket välkomna efter den långa vintern. Ett par månader senare kan man skörda så stora mängder bladgrönt man bara vill fram till midsommar, då de flesta fleråriga grönsaker blir lite tråkiga att äta medan de blommar. Men då tar ju grönsakslandet i köksträdgården över, och samtidigt börjar skogsträdgården leverera bär. Under sensommaren och hela hösten är det sedan många av de fleråriga grönsakerna som levererar friska blad igen, samtidigt som skörden av frukt och nötter sätter igång.
Med en skogsträdgård har man alltså eget bladgrönt mycket tidigare på året än om man bara har ett grönsaksland. Och är skogsträdgården väletablerad är det bara att skörda på: man behöver inte börja om med att driva upp nya plantor varje år.

