Denna text skrevs 2017 som en uppföljning av att vi under 2016 gick en halvårig skogsträdgårdskurs på Holma Folkhögskola. Visionen och utgångspunkten stämmer i stora drag fortfarande – designen har dock anpassats med tiden.

Vår vision

Gammelgård skogsträdgård ska etableras som en större (ca 1000 m²), privatägd och privatdriven skogsträdgård, med allt vad en skogsträdgård innebär av ätbara växter i flera skikt; stor diversitet av växter, fåglar, insekter och smådjur; uppbyggnad av mull och mikroliv i jorden; samt utveckling av en balanserad och hållbar matproduktion (se ”Vad är en skogsträdgård”). Skogsträdgårdar kan, utöver dessa element, utformas på otaliga sätt beroende på skogsträdgårdsägarens prioriteringar. Gammelgårds skogsträdgård ska därför mer specifikt designas så att den täcker följande behov för oss:

Stor produktion av bladgrönt, frukt och bär

Vi vill experimentera med att skapa en högavkastande skogsträdgård, både vad gäller frukt, bär och nötter men också fleråriga grönsaker. Vi vill vara med och utveckla skogsträdgårdsodling till ett reellt alternativ för produktion av bladgrönt som kan användas i matlagning som ersättning för ettåriga grönsaker – alltså inte bara som kryddväxter och garnering. Helt konkret önskar vi bli självförsörjande på bär för färskkonsumtion, sylt, saft och frysning; på frukt under sensommar, höst och in på vintern; samt i viss mån på bladgrönt till matlagning under sommarhalvåret och för frysning till vinterhalvåret.

Trivsel

Gammelgårds skogsträdgård ska vara en plats där vi själva trivs med att vistas och röra oss. Vi ska se fram emot att ta en runda i trädgården för att plocka mat. Med våra personligheter innebär det att skogsträdgården ska ha en relativt hög grad av struktur och ordning, utan för mycket kaos som tar fokus från det som är viktigt: skogsträdgårdsväxterna. Med andra ord: kvickrot och andra oönskade växter ska hållas nere, gångarna ska vara välmarkerade och täckta med flis, och bäddarna ska designas så att de även uppfyller estetiska krav. Andra har betydligt mindre behov av struktur och ”ordning” och trivs med mer kaos eller har helt andra estetiska preferenser. Utgå från hur du själv trivs – det är du som först och främst ska njuta av din skogsträdgård.

Utveckling och förmedling

Vi vill genom etableringen av Gammelgård skogsträdgård vara med och utveckla samt främja skogsträdgårdsodling i Skandinavien. Vi vill upplåta mark för testning av olika växter i olika mikroklimat, testning av olika polykulturer, etc. Dessutom önskar vi att Gammelgårds skogsträdgård ska kunna visas upp och inspirera – inte bara för skogsträdgårdsintresserade eller studenter, utan även för den breda allmänheten. Därför ska det vara en fin upplevelse att gå runt i trädgården (trevligt, visuella överraskningar, variation, utsikter); de enskilda sektionerna ska vara överskådliga och enkla att förklara; växterna ska vara skyltade och det ska finnas annan typ av information tillgänglig (planscher, broschyrer, etc.).

Utgångspunkten

Gammelgård ligger i Strömmaköp, i det sydvästligaste hörnet av Älmhults kommun, Kronobergs län i Småland. Strömmaköp är en liten by i skogen med totalt 10 hus längs en asfalterad väg som, precis efter de 10 husen, övergår i en grusväg som fortsätter in i skogen. Grannarna är bofasta smålänningar, och här finns både småbarnsfamiljer och pensionärer.

Gammelgård skogsträdgård ligger i odlingszon 3-4 enligt den svenska zonkartan. Gammelgård ligger på en avlång, triangulär tomt på 11 000 m² som är ganska kuperad. Tomten som helhet sluttar från triangelns spets i norr mot triangelns bredaste punkt längst i söder. Men på vägen ner finns en sänka där vi nu har låtit gräva en damm (”Nordsjön”) på ca 500–600 m², varefter marken sluttar uppåt och sedan neråt igen till den sydligaste delen av tomten där vi också låtit gräva en damm (”Söderhavet”) som är något större.

Skogsträdgården ligger på ett område om ca 1000 m² precis söder om Nordsjön, där marken sluttar lätt mot nordost. Mot väster avgränsas skogsträdgården av en stor, gammal lada som både ger lä för västanvinden och stjäl kvällssolen. Mot öster avgränsas den av vägen som löper genom Strömmaköp. Mot norr ligger Nordsjön och mot söder vår uppfart till huset, som ligger på en kulle med utsikt över skogsträdgården.

Varför har vi placerat skogsträdgården på en nordostsluttning utan kvällssol och med fri tillgång för den kalla vintervinden från öst? Det finns flera orsaker. Den viktigaste är att denna placering ligger väldigt nära huset, med utsikt från både köks- och vardagsrumsfönster. Det är inte långt från köket (och matlagningen) till skogsträdgården. En mer idealisk placering på en sydsluttning med lä från kalla vindar och möjlighet till kvällssol har vi precis norr om Nordsjön. Men denna plats, som vi kallar ”Fyrkanten”, ligger utom synhåll från huset och nästan 100 meter bort. Man kommer inte förbi där lika ofta. Däremot blir det säkert en perfekt plats för att experimentera med äppelträd, så där håller vi nu på att etablera en äppelskog.

Innan vi satte igång lät vi göra en enkel jordanalys. Resultaten visade att vi har sandjord med ”måttlig” mullhalt, att jorden har lite låga värden av kalium och magnesium – samt att pH-värdet är lågt (5,4). Utöver den kemiska analysen kan vi konstatera att jorden känns fin – mörk, lättgrävd och frodig! Enligt lokalborna har här tidigare varit betesmark med enstaka fruktträd, men när vi tog över gården våren 2015 hade området vuxit igen med typiska pionjärträd för södra Småland: asp, björk och sälg. Under sommaren växte det igen ytterligare med nässlor, åkerfräken och kvickrot… Och mygg. Det var ett mörkt och fuktigt område som sluttade ner mot ett sumpigt parti som luktade mosse. Inte precis den ideala platsen för en skogsträdgård av den typ vi ville ha.

Vi började med att ringbarka alla aspar och fälla de flesta björkarna. Under vintern 2016 fälldes resten, sälgslyet i mossen togs bort och dammen (Nordsjön) grävdes ut. En del av de utgrävda massorna lades upp i en stor hög som under våren 2016 fördelades i skogsträdgården för att skapa jämnare terrasser. Efter att ha tagit ner träden och några mycket höga björkar söder om området har vi fått riktigt många soltimmar i skogsträdgården – dock främst morgon-, förmiddags- och tidig eftermiddagssol. Planen är att snarast plantera läbälten mot öst (ut mot vägen) för att skapa ett mer skyddat klimat. Vi satsar på att vi på sikt får ett mikroklimat som fungerar utmärkt för en skogsträdgård.

I maj 2016 sådde vi gröngödsling på alla bara jordytor för att täcka jorden så att den inte torkade ut eller eroderade, samt för att öka mull- och näringshalten. Vi valde ett- och tvååriga växter som nästan alla är jordförbättrande. Sedan var vi redo för själva designen!

Designen

Medan vi grävde och fördelade jord mätte vi också upp området och ritade kartor. Allt eftersom dammgrävningen och jordfördelningen fortskred växte gångstigar fram som vi förde in på kartan. I början av juni 2016 såg det ut så här:

Nästa steg var att planera ”var de olika träden ska stå”. Senare kommer de övriga skikten. Fruktträd behöver mycket näring om de ska ge hög avkastning. De behöver också insekter för pollinering, och de behöver jord som inte torkar ut eller där gräs konkurrerar om vatten och näring. Vi ska alltså inte bara ”placera fruktträd” – vi måste också tänke på att få plats med näringstillförande växter (särskilt kvävefixerande träd och buskar) och se till att något blommar under hela säsongen för att locka pollinerare.

Träden har olika krav på sol, lä och näring. De mest krävande träden får de bästa platserna, medan de mer härdiga får platser med färre soltimmar och mer vind. De får heller inte skugga varandra för mycket – de största ska stå längst i norr. Vi vill ha både ”vanliga” fruktsorter – som äpple, päron, körsbär och plommon – men även mer ovanliga träd som mullbär, kvitten och mispel. Äpplen vill vi ha många av, både för vinterförvaring och för mustning. Övrig frukt vill vi ha ”tillräckligt av” för eget bruk.

Våren 2017 var vi redo att plantera den första omgången fruktträd, och under året tillkom fler. Vid årets slut hade vi följande träd i och utanför skogsträdgården:

• 2 kvitten
• 2 mullbär
• 3 päronträd (Gråpäron, Esperens Herre, Göteborgs Diamant)
• 2 sötkörsbär (1 ’Mini Stella’ på gårdsplanen och 1 ’Fryksås’ vid tomtgränsen)
• 2 surkörsbär (Lettisk låg och Chokladnaja)
• 2 körsbärskornell (Scharfer och Jolico)
• 2 plommon (1 Opal och 1 Reine Claude)
• 1 mispel (Süssmispel)
• 5 storblommiga hasselsorter (fler nötträd ska planteras norr om Nordsjön, och vi har redan mängder av vildhassel på tomten)
• Äpplen för resten

Därtill kommer följande större, kvävefixerande buskar och träd:

• Flera klibbal
• 2 japanska silverbuskar (Goumi)
• Flera sibiriska ärtbuskar

I designen av denna första grova struktur (trädskiktet) har vi också gjort plats för en pergola över en del av den största gångstigen i norr. Pergolan ska senare planteras med olika klätterväxter som minikiwi, fjärilsranka (Schisandra) m.fl. Slutligen ska vi plantera lähåack mellan skogsträdgården/dammen och vägen, och här kommer det också finnas frukt- och bärträd:

• Sötrönn
• Mirabeller (vilda sorter)
• Krikon (vilda plommon)
• Fläder (både vild och förädlad)
• Häggmispel
• Surkörsbär
• m.fl.

Vi har valt att utgå från de ”öar” eller lundar som uppstått mellan de trampstigar som nu blivit permanenta gångar. Under 2017 utvecklades dessa ytterligare. Det ger oss i första hand nio små områden av varierande storlek, form och solinstrålning.