Humlan (Bombus) är oumbärlig i skogsträdgården som pollinerare av alla våra växter. Det finns 37 vanliga humlearter i Sverige (29 i Danmark). De mest framträdande är jordhumlorna, som har en gul krage, ett gult band på bakkroppen och en vit bakdel. Jordhumlan är också en av de första humlorna som visar sig på våren.

Humlornas livscykel

Humlornas livscykel är enkel – och kortvarig: Endast de unga drottningarna övervintrar efter att ha parat sig under sensommaren. Hon hittar en övervintringsplats i stenmurar, slänter eller högt gräs. När hon vaknar på våren efter kanske åtta månaders vintersömn måste hon först hitta nektar för att ladda batterierna. Vissa humlor vaknar redan i februari/mars, och det finns mycket få växter som producerar nektar så tidigt. Sälg med honblommor är en av dem, men det är också här som vårlökarna (t.ex. snödroppar, vintergäck och krokus) gör nytta utöver det rent estetiska. Efter att ha tankat nektar måste drottningen hitta pollen, vilket hon bland annat finner hos sälgens pollenfyllda hängen. Pollen är proteinrikt, och drottningen behöver protein för att färdigutveckla sina ägg.

Efter ett par veckor är hon redo att hitta en plats för att bygga bo. Humlor är inte särskilt bra på att gräva, så de föredrar att använda befintliga hål eller hålrum. Det kan vara gamla musbon, fågelbon, hål i trädstammar eller täta snår. När hon hittat en lämplig plats startar hon boet genom att bygga en lös kula av isoleringsmaterial med ett hålrum i mitten och ett litet ingångshål. Inne i hålrummet konstruerar hon en liten kruka av vax, som hon producerar i körtlar på bakkroppen.

Vaxkrukan fylls med honung (koncentrerad nektar). Det insamlade pollenet formar hon till små kulor stora som ärtor, som hon håller ihop med en droppe kladdig honung. Kulan täcks också med vax. Sedan är hon redo att lägga ägg.

Efterhand som äggen läggs befruktar hon dem med den spermie hon sparat från sensommarens parning. Hon gräver ett hål i pollenkulan, skjuter in 16 befruktade ägg och försluter hålet med vax. Därefter ligger hon på kulan och ruvar i ca fyra dagar med sin honungskruka nära till hands. Eftersom hon skakar på kroppen för att värma upp äggen går det åt mycket energi, så hon måste också flyga ut och söka föda ibland. Då är det viktigt att det finns blommor precis i närheten, annars är hon borta från äggen för länge.

Efter fyra dagar kläcks äggen, och sedan följer en period på två veckor då larverna ska matas och växa sig stora. Efter två veckor förpuppas larverna och ligger i sin puppa i ytterligare två veckor. Under tiden lägger drottningen en ny omgång ägg. När den första kullen kommer ut ur pupporna som färdiga humlor går de i arbete efter bara några dagar: Nu ska det skaffas mat till nästa omgång larver. Härifrån tar arbetarna över insamlingen av pollen och nektar, medan drottningen stannar i boet och koncentrerar sig på att lägga ägg. I juli kan samhället ha vuxit till flera hundra arbetare.

Mitt i sommaren ändrar drottningen strategi och slutar producera sterila arbetare. Hon börjar istället lägga honägg och hanägg. Honäggen blir till stora larver som ska bli nya drottningar. Hanäggen däremot är små, precis som arbetaräggen. När de nya drottningarna och hanarna har kläckts flyger de ut för att para sig. Hanarna dör under hösten, medan de befruktade drottningarna hittar en plats för vinterdvala. Den gamla drottningen och alla arbetare dör gradvis, och i september är humlesäsongen i stort sett över.

Hur hjälper vi humlorna?

Humlorna pollinerar våra växter när de samlar pollen och nektar genom att föra pollen från en planta till nästa. De behöver mat under hela säsongen, inte bara när vi vill ha en specifik gröda pollinerad.

Vi bör se till att det finns rikligt med pollen och nektar från februari/mars ända till september. Om man har en bit öppen jord ett år har vi mycket god erfarenhet av att så in blommande gröngödsling – det är en fantastisk blomsterupplevelse som sjuder av insekter. Vi har skrivit mer om detta i inlägget ”Gröngödsling”.

Det är särskilt viktigt med tidiga källor så att drottningen överlever våren. Vi har massor av sälg på gården och planterar allt fler vårlökar. Dessutom är det viktigt med boplatser: orörd jord, risstaket, stenhögar, diken med vilda växter och ihåliga träd. Allt detta har vi lyckligtvis gott om på Gammelgård.

Sommaren 2016 hade vi otroligt många humlor. Om det berodde på vårt hav av gröngödsling eller om det bara var ett bra humleår vet jag inte, men det har varit ett sant nöje att dela sommaren med dem.

Litteratur

Dave Goulson (2015): ”Galen i humlor” (dansk titel: ”Humlen ved det hele”) är en fantastiskt informativ och underhållande bok. Läs den om du är det minsta nyfiken på humlor och gillar ett gott skratt! 🙂