Praktikanter på Gammelgård

Denna våren har vi besök av praktikanter från Holma Folkhögskolas profilkurs Skogsträdgård och småskalig agroforestry en gång i månaden fram till juni.

Det är fjärde gången vi har praktikanter från Holma och vi tycker vi börjar hitta en bra form.

Vi är på intet sätt beroende av praktikanterna för att driva våra odlingar. Tvärtom har vi en princip om att vi SKALL kunna lösa gårdens uppgifter själva – annars har vi tagit på oss för mycket. Vi försöker därför verkligen att stämma av förväntningarna med årets praktikanter innan vi börjar. Vi vill att de aktiviteter vi involverar dem i så vitt möjligt möter de behov de själva har av praktisk kunskap som kan användas i deras egna projekt hemma.

Vårt mål som praktikvärd är att dela med oss av våra bra och mindre bra erfarenheter till andra som också gärna vill etablera skogsträdgård eller dylikt, så att vi bidrar till att fler kan odla framgångsrikt på det sättet.

Årets praktikanter började sin kurs på Holma redan i augusti, men på grund av olika förhinder har vi inte kunnat påbörja praktiken förrän nu. De var på besök och såg Gammelgårds olika odlingar och pratade om praktikinnehållet i mitten av januari, och 1:a mars var så den första praktikdagen.

Snön är borta, tjälen är borta – och snart börjar allting att växa på riktigt. 1:a mars var därför en perfekt tidpunkt att prata om, se på och i praktiken jobba med aktiviteter man med stor fördel kan se till att få gjort INNAN växtsäsongen sätter fart.

Alla praktikanterna har konkreta projekt hemma, och när vi pratade förväntningar erfor vi att alla också tyckte att det var en stor utmaning att hinna med att förhindra att ogräs – särskilt kvickrot som också vi har problem med – tar över alla bäddarna. Så på första praktikdagen fokuserade vi på hur man genom ’rettidig omhu’ (att göra åtgärden rättidigt, ungefär), som gamla Mærsk kallade det, kan försöka att ge sig själv ett försprång och på sikt säkra en mindre arbetsmängd. 

Det handlade med andra ord om att avlägsna befintliga marktäckare som har visat sig inte kunna hålla undan invaderande ogräs i en bädd och efterföljande täckning med tidningar och hö för senare utplantering av potatis-plantor. Därefter var huvudaktiviteten att sprida träflis i de av gångarna jag inte redan hade täckt själv. Vi pratade såklart marktäckare och vad vi ska plantera senare i de bäddarna där vi nu kväver bort kvickroten.

Steffen passade på att producera mer flis med flismaskinen, bland annat av några sälgskott som vi började med att hämta i ett blött område vi har nära Sydhavet. Det gav anledning till att prata om att sådana blöta områden är perfekta till odling av material till flisproduktion och att sälg är ett fantastiskt och snabbväxande träd som är väldigt bra till flisproduktion OCH älskar att stå blött. Sälg går att hamla och på 2-3 år har det producerats nya skott i perfekt tjocklek till vår flismaskin. Om man låter ett skott per planta – och gärna från hanplantorna – etablera sig som ett stort träd, så får man också en väldigt fin och tidig pollenproduktion till bina.

Ett blött område behöver därför inte vara ett problemområde utan kan leverera näringsrik flis till gångarna i både köksträdgård och skogsträdgård (som sedan, när det förmultnat, blir till fantastisk bra jord till bäddarna) och bra pollen till bina. Det var en poäng som gick hem hos en av praktikanterna, som har ett sådant område hemma hos sig som de inte riktigt hade hittat ett bra sätt att använda.

Seombadi, som är en av de riktigt tåliga fleråriga grönsakerna som har stått gröna hela vintern och redan nu börja skjuta ordentligt, gav anledning till att prata om olika växtstöd i skogsträdgården. Förra året hade vi nämligen en liten utmaning med några av de mest livskraftiga seombadi-plantorna, som blev så höga att de ramlade ut över den lilla gången som annars gav tillträde till resten av bädden. Jag hade i all hast konstruerat ett litet växstöd med två pinnar och ett snöre, men det var varken särskilt hållbart eller särskilt snyggt. Så praktikanterna tog sig an utmaningen att designa och konstruera en mera hållbar och snyggare lösning.

Seombadi-støtte

Knölvial-”støtte”

Samtidigt skulle de fundera på stöd till en rosenkvitten och ett par anisisopar som spärrar en annan gång, och ett nytt stöd till knölvialen som annars har klängt på en ställning vi gjorde mellan två björkstammar vi lämnade när vi fällde träd innan vi anlade skogsträdgården. Dessa björkar är helt ruttna nu och ställningen har fallit isär.

Vi hann rädda en hög med pilgrenar från Steffen hög innan han flisade dem, så tillsammans med hasselkäppar har de nu ett material att experimentera med. Jag ser fram emot att se vad de hittar på.

Även om det kanske låter tråkigt att köra flis med skottkärra och lägga det på gångerna så fick precis denna dagens sista aktivitet ett bra betyg i utvärderingen. 😉Man kan läsa mycket om fördelarna med flis i gångarna, men det är faktiskt en stor fördel att också ha praktisk erfarenhet av att sprida ut flisen. Att i praktiken uppleva hur mycket flis det går åt, att se hur enkelt det är att skyffla gångarna och inte minst att känna under fötterna hur det är att gå på flisbelagda gångar. Också relevant att själv höra hur mycket en flismaskin bullrar, inte minst om man har grannar nära.

Nästa gång skal vi plantera träd och buskar i hönsskogen, ännu en bädd med ogräs ska rensas från gamla ineffektiva marktäckare og täckas med tidningar och hö, och om vädret tillåter och vi hinner ska vi sätta potatis. Hinner vi inte det, sätter Steffen och jag själv potatisen senare i april.

Även om det var en kall dag med dimma och duggregn det mesta av tiden var det också en riktigt, riktigt trevlig dag där vi fick jobbat praktiskt men också pratat mycket om hur och varför.

Vi ser redan fram emot nästa praktikdag i början av april.