Belgisk pilflät och ny bigård

Efter att vi har stängslat runt skogsträdgården har rådjuren på allvar hittat till köksträdgården denna vinter. Resten av kålen försvann men jag hann ta in purjolöken så vi har haft purjolök i frysen ända fram till våren. Sån lyx!

Amputeret kål på en baggrund af vilde hindbær

Men – vi behöver ett stängsel runt köksträdgården också. Vilket är en utmaning eftersom grundvattnet står väldigt högt i den södra delen av området. Stolpar kommer att ruttna inom ett par år. Det förstod vi redan när vi första gången – 2017 – funderade på att stängsla området. Den gången valde vi att plantera askträd som vi ville skulle vara levande stolpar. Sonen suckade – hade vi inte hört talas om askskottsjukan??

Nåja, tre av askträden lever fortfarande men vi måste ju erkänna att idéen med precis askträd som levande stolpar inte funkade.

Det gjorde inte heller idéen om att täcka området norr om askträden med duk för att kväva hallonskotten. Vi hann ha bin på området ett år, men sen tog hallonen tillbaka området.

Bikuper i hindbærjungle

Våra bin dog (av annan orsak) förra våren och jag saknar så mycket att ha bin!!! Jag ser verkligen fram emot att välkomna en ny bifamilj i maj, men det är en annan berättelse. Som tur är kunde vi därför flytta alla bikuporna och börja om från början i hela området. Första halvan av april har därför gått åt till ’projekt ny bigård och första fas i stängsling av köksträdgården’.

Första steget var att ta bort alla hallonskotten. Verkligen ett tufft jobb mitt i växtsäsongen, men relativt enkelt utanför växtsäsongen (om inte jorden är frusen …). En grep i jorden, ett tag i plantan alldeles nere vid jorden, och sen går det oftast enkelt att dra upp den (om man har sandjord …). Det jobbet påbörjade jag redan i januari när det var milt, men sen kom kylan tillbaka. Så det fanns fortfarande en hel del hallon kvar när vi båda gick till angrepp i början av april.

Öster om köksträdgården finns en gammal stengärdsgård längs den gamla vägen ut i skogen från Strömmaköp den gång hela byn låg längs vår uppfart. Där ska vi också ha stängsel. Och ja, där finns det också hallonskott. Och ett par vilda småträd och buskar. Enstaka jättestora stenar finns det också. Och ett par trädstubbar från 2016 när området fälldes i samband med dammgrävandet. De har fungerat som insektshotell sedan dess och är rätt så mjuka nu. Men alltså inte helt ruttna så de bara går att gräva upp.

Så det var helt perfekt att få besök av Dorte och Morten i påsk. Steffen fick också ta fram motorsågen. Helt borta är stubbarna inte, men nu går det att stängsla förbi dem.

Dorte og Morten i aktion ved stengærdet

Stubreduktion med økse

Stubreduktion med motorsav

Det södra området där bina ska stå är nu fritt från hallonskott och jämnat ut så det går att klippa gräset. Så nu anlägger vi en gräsmatta!! Om den klipps regelbundet tror jag inte hallonskotten kommer att sprida sig igen.

Stenudfordringer

Klar til pil

Söder om denna gräsmatta, mellan bikuporna och den ’gräsmotorväg’ jag etablerade för ett par år sedan, ska vi ha ett stängsel. Det är här det är som mest fuktigt – och här vi trodde vi skulle ha ask-staketet. Eftersom den idéen visade sig att vara dålig, eftersom de flesta askträden dog, har vi nu hämtat inspiration hos Håkan och Anna-Lena som vanligtvis gör allting ett till två år före oss.

Förre veckan hämtade Steffen 100 2,5 meter långa pilsticklingar nära Falkenberg, och dagen efter planterade och flätade vi ett belgiskt pilstaket. Det ser kanonbra ut! Om det kommer ta sig och börja växa är en annan sak. En del av sticklingarna fick vi nästan inte ner i jorden – oj vad vi har mycket sten!

Listige detaljer med liggende stiklinger

Så vi har fått kupa runt sticklingarna och lägga flis ovanpå för att hålla jorden på plats och hålla fukten, och sen hoppas vi att de flesta rotar sig, och att rötterna själva hittar ner mellan stenarna. De som kom ner i jorden kommer i alla fall inte att fattas vatten! Och de kanske kan leverera sidogrenar som vi kan använda till att täcka de hål som kommer om några av de andra dör. Det kanske blir ett snett och okonventionellt belgiskt pilstaket – men då passar det ju med resten av Gammelgård. Om bara det kan hålla rådjuren ute.

Tandställnings-specialisten kunde dock inte låta bli att reglera lite på det hela till slut, så de flesta grenar korsar nu varandra i rätt höjd och han har också fäst staketet mot de kvarvarande askträden, så staketet står lite mera rakt. Och på så sätt fick askträden en funktion ändå.

Finjustering

Hyppet og med flisdække

Køkkenhave med belgisk pileflethegn

Nu fattas bara att lägga ett par stenplattor vågrätt till bikupornas ben – och så är vi klara för nya bin. Resten av stängslet återkommer vi till – vi har nämligen också en större utökning av köksträdgården på gång, som involverar stora maskiner. Mer om det projekt senare på året.