Nya plantor

Det är farligt att ha en hel lördag utan program hemma i Danmark. Särskilt efter att vi har upptäckt Naturplanteskolen bara 20 minuters bilresa hemifrån… Och de följer med spänning hur långt vi har kommit varje gång vi tittar förbi :-). Lite märkligt – och tråkigt – att det inte finns en motsvarande plantskola i Småland. Å andra sidan ger det ju anledning till att leka skogsträdgård även när vi är i Danmark.

Dagens skörd blev: Daglilja (Hemerocallis-hybrid, ’Ed Murray’). Första bilden visar hur den ser ut nu, utan blommor – bilden på blomman har jag hittat på nätet. Jag ser fram emot att se vår egen i blom nästa år! Och att smaka på knoppar och blommor – förhoppningsvis smakar de lika underbart som de gula dagliljorna 🙂

Två amerikanska blåbär (Vaccinium corymbosum, ’Darrow’ och ’Elisabeth’). Även om vi har massor av blåbärsris i skogen omkring oss, så har åtta år i Sverige lärt oss att blåbärsskörden varierar väldigt mycket. I år har vi till exempel inte fått plockat tillräckligt för att göra blåbärssylt, utan det har bara blivit lite småätande direkt i munnen när vi har varit ute och gått i skogen. Så vi försöker komplettera med de stora odlade blåbären i trädgården, även om vi för några år sedan tyckte att det var fusk!

Två storfruktiga tranbär (Vaccinium macrocarpon, ’Howes’ och ’Big Pearl’). Jag ser fram emot egenproducerad tranbärsjuice!

En kinesisk kärleksört (Hylotelephium spectabile, ’Carmen’). Innan skogsträdgården har kommit lite längre ska den bo i hügelbädd nr 1 tillsammans med den kärleksört som jag har haft med mig hemifrån, och vars sort jag inte känner till. Men efter att jag har upptäckt hur goda de är – och hur många olika sorter det finns – så är det en planta jag ska ha många fler av.

Vinterkyndel (Satureja montana, sort okänd). Kallas även för bönört, då den är bra att koka tillsammans med bönor för att göra dem mer lättsmälta. Konstigt att vi inte använder den mycket mer.

Anisisop (Agastache rugosa), även kallad koreansk mynta. Fantastisk biväxt och te-planta med lakritssmak.

Och så försöker vi ännu en gång med rankspenat (Hablitzia tamnoides). Sniglarna åt ju upp den första, så den här gången får den bo i ”skyddat boende” i Lyngby på ett högt bord i trädgårdens skuggiga hörn tills den har blivit stor och stark. Den får sedan flytta med till Sverige nästa vår, till ett träd i skuggan som den kan klättra upp i.

Alla plantor vi skaffar nu, innan vi är redo att plantera i skogsträdgården, ska med tiden bli moderplantor till förhoppningsvis många av varje slag. De ska skötas om och förökas i plantskolan och i de hügelbäddar vi efter hand anlägger, så att vi inte står helt tomhänta när det är dags att plantera i skogsträdgården.