Kärl och tålamod

För några veckor sedan hade vi vår tredje träff i vår nya studiecirkel. Den här gången handlade det om krukväxtjord.

Vi odlar alla mycket grönsaker och vi har alla (eller har haft) en relativt hög konsumtion av planteringsjord för förkultivering av växter. Här i Småland finns det många grönsaker som man inte kan så direkt i bäddarna utan måste förkultivera i krukor inomhus om man inte vill att säsongen ska bli för kort för att grönsakerna ska hinna mogna. Det betyder att du behöver jord att lägga i krukorna, och de allra, allra flesta som odlar grönsaker köper denna jord i påsar från antingen trädgårdscentret eller stormarknaden.

Det mesta av denna påsade jord är torvbaserad. Att utvinna torv för att göra jord i påsar är både mycket skadligt för miljön och klimatet. Utvinning och användning av torv släpper ut mycket CO2 i atmosfären, och efter att ha utvunnit torv från en torvmyr förändras denna biotop, som i Danmark är en sällsynt biotop. Det finns inte många högmossar kvar i Danmark – och när sällsynta biotoper försvinner helt försvinner också de livsmiljöer för djur och insekter som är knutna till högmossar.

Torv är ett ”dött” material, utan liv och utan näringsämnen, så mycket av den jord i påsar som du kan köpa har ”berikats” med näringsämnen. Det innebär konstgödsel eller torkad hönsgödsel eller kogödsel. Så förutom energiförbrukning och miljö- och klimatskador från torvutvinning, betyder jord i säckar ofta också energiförbrukning och miljö- och klimatskador från produktionen av näringsämnen.

Så – torvbaserad plantjord i säckar är en dålig sak som vi alla borde försöka minska vårt beroende av. Men det är inte alltid så enkelt …

I Danmark finns det nu många alternativ – dvs jord i säckar UTAN torv. Tyvärr är vi inte lika lyckligt lottade i Småland. Kanske för att det finns så många torvmossar i Sverige. De är inte, som i Danmark, en sällsynt biotop – men utvinningen är fortfarande lika CO2-utsläppande, oavsett om den sker i Danmark eller Sverige.

Att använda påsjord för att odla grönsaker är relativt nytt. För sextio år sedan fanns det inget sådant som påsad jord. Du hade den jord du hade på din tomt och du blandade den med olika typer av organiskt material för att göra den lättare och mer näringsrik. Varje hushåll hade sin egen blandning, beroende på jordtyp (sandig, lerig, hög mullhalt eller låg…) och det organiska material som fanns tillgängligt (lövkompost, trädgårdskompost, kökskompost, hönsgödsel, kogödsel, hästgödsel …).

Kunskapen och erfarenheten av att blanda sin egen planteringsjord har i stort sett försvunnit eftersom vi alla har vant oss vid att köpa jord i påsar. Någon annan har blandat jorden åt oss, så vi kan köpa rosenjord, såjord, planteringsjord, rhododendronjord, … Det mesta är torvbaserat och tillsatt industriellt producerade näringsämnen. Eftersom ingen av oss har lärt oss att göra vår egen planteringsjord hemma är det enklast för de flesta trädgårdsodlare att bara köpa ett gäng påsar med jord när säsongen börjar.

Ämnet: ”Hur kan vi göra våra egna så- och planteringsjord” passar perfekt in i vår nya studiecirkel, där vi vill hjälpa varandra att minska vårt beroende av skadlig, extern produktion.

Innan vi kom igång med dagens ämne pratade vi lite om något som är typiskt för allt vi tar upp i studiecirkeln: ändring av vanor. För att ändra en vana – som att producera så- och planteringsjord istället för att köpa jord i påse – räcker det inte med att veta varför det är vettigt att ändra vanan och vad som ska ingå i jordblandningen. Det krävs mycket mer än så för att det ska bli en inarbetad rutin och vana.

Att veta varför och vad är verkligen viktigt, men lika viktigt är hur man gör det så enkelt som möjligt. Och det måste vara hur helt ner på mikronivå. Man kan ha hur mycket kunskap som helst om hur viktigt det är och vara hur motiverad som helst, men om det blir för svårt kommer det för de flesta ändå aldrig att bli en ny rutin och vana.

Att förändra vanor och rutiner och bygga upp ny kunskap och erfarenhet betyder ofta att man gör misstag under inlärningsprocessen. Ingen kan cykla första gången de försöker sätta sig på en cykel. Ingen kan gå, prata, ta på sig skor, … utan att öva – försöka, misslyckas och försöka igen.

Om du har blandat din första såjord och resultatet är att inga frön gror, behöver du tillräckligt med motivation för att försöka ta reda på vad som gick fel – och försöka igen. För vissa frön kommer det inte att ske förrän nästa säsong eftersom det är för sent på året (detta är till exempel vår erfarenhet av purjolök, som vi sådde i för bastant jord och kvävde. När vi väl insåg det var det för sent att så om). När man sedan kommer till nästa säsong är nog de flesta lite nervösa för att det ska gå fel igen. Det var vi till exempel. Då är det verkligen frestande att köpa en påse jord istället, precis som man alltid gjort innan!

Om det till och med har varit lite för besvärligt att producera den där såjord, krävs det extra motivation. Och en god dos envishet på köpet.

I takt med att medvetenheten om problemen med torvjord har ökat har det under de senaste åren dykt upp många recept på jordblandningar i tidningar, diskussionsforum och på webbplatser. Det är ju fantastiskt! Varför och vad är fortfarande det som måste komma först. Men om det inte följs av hur, kommer det fortfarande att vara en uppförsbacke för många att göra sin egen planteringsjord som ett rejält alternativ till jord i påse.

Det är här vi har en förväntan om att vi kan göra skillnad om vi hjälper varandra med hur. Om fler av oss experimenterar med olika metoder, misslyckas, berättar för de andra vad som gick fel, hör och ser vad de andra lyckades med – och försöker igen – då är vi övertygade om att våra chanser att lyckas kommer att bli större. Så när vi träffades i vår lilla cirkel hade vi ställt upp hela vår utrustning på gårdsplanen och gick igenom alla steg och alla praktiska lösningar som vi här på Gammelgård har experimenterat med under de senaste tre åren i vår jordproduktion, och de andra deltagarna i dagens jordmöte bidrog sedan med berättelser om hur de gör hemma.

Maskkompost

Färdig jord

Vi tittade på och pratade om olika typer av ingredienser (lövkompost, hönsgödsel, jord från trädgårdsgångar och hönsgård, maskkompost) och vad de kan användas till, ”skördemetoder och verktyg” (spade, skottkärror i olika storlekar, grovsåll, finsåll), förvaringsplatser och mängder (två råttsäkra maskkompostbehållare för köksavfall, tunnor med lock för hönsgödsel, kompostlåda för lövkompost, två lådor med lock för färdigblandad växtjord, tunna med lock för färdigblandad såjord) och årshjul (man bör alltid ligga 1-2 år före… )

Slutsatsen av dagen var mer eller mindre titeln på detta inlägg: Kärl och tålamod.

Med andra ord: förvaringsbehållare och tålamod. Om du inte har någonstans att förvara hönsgödseln medan den komposteras är det svårt att använda den i jordblandningen. Om du inte har en bra kompostbehållare för köksavfall (helst två) är det svårt att kompostera köksavfallet och använda det i jordblandningen. Om du inte har tillräckligt med förvaringsutrymme (helst två stora trälådor) för färdigblandad jord, kommer du oundvikligen att få slut på planteringsjord när du behöver den som mest. Och så vidare. Allt detta ”gånger två” beror på att många av ingredienserna behöver tid för att komposteras och bli klara. Därför måste de vila i en behållare medan du börjar fylla den nästa.

Och tålamod kompletteras också av uthållighet och envishet. Fortsätt. Ge inte upp. Försök igen när saker går fel. Även om det tar åratal att hitta den metod och det upplägg som passar dig och ditt ställe bäst.

Slutligen vill jag upprepa det som alla våra praktikanter förmodligen vet i sömnen vid det här laget: Tänk på ergonomin!!!! Hitta en metod och ett upplägg som är så enkelt och skonsamt för kroppen som möjligt. Tänk på arbetsställningar vid de olika arbetsstationerna. Tänk på antalet steg som behövs (placering av de olika funktionerna i förhållande till varandra). Fysisk aktivitet är hälsosamt, men ta hand om din kropp, den ska hålla i många år framöver.