Byg et hønsehus

Vi har, helt fra vi overtog Gammelgård, været enige om, at vi skulle have høns. De giver os æg, kød og gødning, de kan hjælpe os med at rydde områder, hvor vi vil dyrke noget, og de kan holde rent og bekæmpe skadedyr under frugttræer og nøddebuske. Det giver ikke mening for os ikke at have høns!

Planen, vi lagde sidste år, var, at vi skulle bygge hønsehus i løbet af vinteren og så have høns i løbet af foråret 2021, men som I ved, kom der en pandemi i vejen, og jeg – Steffen – måtte tilbringe 3 mdr. i Danmark pga. de svenske indrejserestriktioner. Da jeg endelig kunne komme hjem til Sverige i april, besluttede vi derfor at rydde min projektkalender, så jeg kunne bruge al tiden på at få det hønsehus op at stå!

Hønsehuset

Vi besluttede at bygge hønsehuset på gårdspladsen, så dyrene er tæt på os, og selvom vi vil starte med fem høns, besluttede vi at bygge stort (2,5×4,2 m), så vi nemt kan udvide ’besætningen’ senere. Huset skulle stå under det store birketræ, hvilket gav et interessant ’benspænd’: rødderne kombineret med de alt for mange smålandske sten i jorden gjorde det meget svært at grave. Jeg besluttede derfor kun at grave let ud, lægge småsten som dræn og så lægge sokkelsten i letbeton ovenpå. Jeg byggede bundremmen i 45×95 med 600 mm mellem strøerne, lukkede nedadtil, isolerede med 70 mm træfiberisolering og lagde 12 mm støbekrydsfiner for at få et vandafvisende gulv. Set i bakspejlet skulle jeg nok have valgt et noget tykkere materiale. Gulvet gynger lidt, men det skal nok holde.

Væggene byggede jeg op i 45×70 mm med forskalningsbrædder på indersiden og vindspærre og 22 mm beklædningsbrædder udenpå. Jeg isolerede ikke: høns tåler kulde, men ikke træk. Skulle det vise sig, at der bliver for koldt om vinteren, kan jeg forholdsvis enkelt efterisolere. Vinduet er det gamle, koblede køkkenvindue fra hovedhuset. Jeg lavede et net, jeg satte for vinduet på indersiden, og sørgede for, at vinduet kan åbnes og lukkes udefra. Ret smart synes jeg selv!

Døren byggede jeg af 45×45 mm med en plade krydsfiner på indersiden og forskalningsbrædder yderst. Jeg lavede en ’vandnæse’ nederst på døren for at styre vand væk fra bundremmen. Døren blev, som jeg plejer at gøre det, hængt op med stabelhængsler og udstyret med et stalddørsgreb. I nordgavlen af huset lavede jeg en lille åbning til hønsene og satte en hønselem på. Lemmen er timerstyret, så hønsene også bliver lukket ud og ind, når vi ikke er hjemme.

Ventilation er ekstremt vigtigt i et hønsehus, specielt om vinteren, så jeg har sat to 150×150 mm ventilationsriste i væggene. En nede på forsiden af huset og en oppe på nordgavlen. Er det ikke nok, kan jeg supplere med flere eller evt. en elektrisk ventilator. Vi får se.

Taget byggede jeg også op af 45×95 mm med 600 mm mellem spærrene. Jeg gav det et fald på ca. 12° mod bagsiden af huset. Taget fik forskalningsbrædder inderst og yderst med 70 mm træfiberisolering imellem. Alleryderst lagde jeg stålplader. Jeg tror, at jeg bliver nødt til at sætte en tagrende på: Noget af regnvandet fra taget løber ind i hønsegården, og det tror jeg ikke er smart.

Huset fremstod meget gult og ny, så vi bejdsede det gråt, så det ligner svinestalden og laden lidt mere.

Da huset var stort set færdigt, kom vi i tanke om, at vi også skulle have lagt strøm ind! Heldigvis var eltavlen i planterummet forberedt til det, så der skulle ’bare’ graves et rør ned mellem de to bygninger. Det klarede Christina. Hun er sej! Elektrikeren trak så kablet og satte lamper og et par stikkontakter op.

Indretning

Huset er som sagt alt for stort til vores fem høns. Det bliver for svært for dem at holde varmen om vinteren, hvis rummet er for stort, så jeg satte en midlertidig skillevæg op, så hønsene fik ca. 4 m² at være på, og vi har resten til foderrum. Væggen er nem at flytte eller fjerne senere, når/hvis vi udvider hønseholdet. I væggen er der en let dør og en halv låge, så hønsene ikke kan stikke af, når vi åbner døren 😊 Inde på ’hønsesiden’ satte jeg et par siddepinde op med gødningsbræt under, så hønsene stadig har hele gulvarealet. Skulle vi være så heldige, at der kommer kyllinger, kan jeg lave en lille ’børnehave’ inde under gødningsbrættet, hvis det bliver nødvendigt.

Jeg byggede en redekasse med tre reder af nogle stumper krydsfiner og satte den under vinduet. Jeg lavede låget skråt, for at hønsene ikke skal sidde der, men det lykkedes ikke helt: De sidder jævnligt der og kigger ud ad vinduet og skider! Næste version bliver derfor med stejlere tag. Låget kan åbnes, så det er nemt at tjekke, om der er æg, og om halmen skal skiftes. Jeg har lagt et par golfbolde i reden til inspiration …

Hele hønseafdelingen kalkede jeg med kulekalk. Hvis (når?) hønsene får ’utøj’, kan man bekæmpe det ved at kalke hønsehuset, men det er meget nemmere at få kalken til at hænge, hvis man kalker første gang, inden hønsene har svinet det hele til. Jeg kalkede med en sprøjtepistol, jeg lånte af vores gode ven Håkan. Det er smart og meget, meget nemt, hvilket havde betydning, da jeg skulle kalke 6 gange, før det dækkede! Kalk er ekstremt basisk og ætsende, så jeg iførte mig heldragt, beskyttelsesbriller, åndedrætsværn og gummihandsker. Yndigt …

Hønsegården

Hønsene skal jo også have en gård, og her er udfordringen den samme: Det er ikke nemt at grave. Det endte med, at jeg fik fire ’stolpespyd’ i jorden og gravede og støbte to stolpesko fast. Mellem de seks stolper, jeg nu havde, lagde jeg så en bundrem understøttet af en sokkelsten. Nu kunne jeg sætte yderligere stolper ovenpå bundremmen. Hønsegården blev ca. 35 m² stor. Pga. de mange rovfugle vi har, og da fugleinfluenzaen næsten stensikkert kommer igen, skulle gården overdækkes. Jeg lavede spær af 22×95 mm brædder på højkant og lagde lægter over disse. Rovdyrtrykket er højt her, og ræven kan nemt gnave sig igennem almindeligt hønsenet! Hele gården beklædte jeg derfor med svejset volierenet (1 mm tråd, 10×10 mm masker).

Jeg lagde også net på taget, og nederst på siderne er nettet bukket, så det går ca. 70 cm ud fra siden, og er så dækket med græstørv på forsiden og med sten på bagsiden. Det forhindrer ræven i at grave sig ind i hønsegården (håber jeg …). Jeg har gjort det samme rundt om hele hønsehuset, så ’udyr’ ikke kan grave sig ind. Man kunne også ’bare’ grave nettet 50 cm lodret ned. Jeg valgte ikke engang at prøve 😊

Nærmest hønsehuset overdækkede jeg gården med en tagplade i metal, så der altid er et tørt sted, hønsene kan være. Der vil også være snefrit om vinteren. Nu et par måneder senere overvejer jeg, om dette område skal udvides lidt, da regnen slår ind under taget. Resten af tagkonstruktionen er lavet, så vi kan lægge tagplader på det hele, hvis fugleinfluenza kræver det.

Jeg har bygget både en halv og en hel netdør til gården, igen for at vi kan åbne, uden at hønsene stikker af. Her står vi jævnligt og hænger, når vi er i ’hønse-bio’ 😊 (Husk – som altid – at skråstiveren i døren skal ende ved det nederste hængsel). Under døren har jeg brolagt med sten for at gøre det sværere for ræven at grave sig ind.

Inde i hønsegården vokser lidt småtræer og et par bregner. Vi har også plantet et par buske, som gerne skulle vokse op og give både ly og bær til hønsene.

Planen er, at jeg senere laver endnu en luge nederst i hønsegården, og at vi så udvider hønsegården, når der bliver brug for det. Det kan være, hvis vi får så mange høns og kyllinger, at den nuværende gård er for lille om sommeren, men det kan også være, når vi gerne vil have hønsene til at gå på et andet område for at rydde og gøde det.

Hønsene

Den 26. august hentede vi så en hane og fire høner (håber vi – den ene ligner mere og mere en hane … 😉) hos Emelie og Vincent. Emelie var i skovhavepraktik hos os for et par år siden, og vi har holdt kontakten. De har et dejligt sted i Skåne, hvor de blandt andet har høns af racen skånsk blommehöna (skånske blomsterhøns). Det er den største svenske landrace, og ’blomsterne’ er de hvide pletter, alle dyrene har, uanset deres farver i øvrigt.

Vi kommer til at skrive nærmere om hønsene senere, men nu, godt en måned senere, render de rundt derude og klukker og ser ud til at have det godt. De er alle unghøns, der er klækkede i foråret, så vi får ikke æg endnu, men det skal nu nok komme.

Det er fantastisk endelig at have fået høns! 😊

 

 

Vi har, ända sedan vi tog över Gammelgård, varit överens om att vi skulle skaffa höns. De ger oss ägg, kött och gödsel, de kan hjälpa oss att rensa områden där vi vill odla något, och de kan hålla rent och bekämpa skadedjur under fruktträd och nötbuskar. Det känns inte logiskt för oss att inte ha höns!

Planen vi lade förra året var att vi skulle bygga hönshus under vintern och sedan skaffa höns under våren 2021, men som ni vet kom en pandemi i vägen och jag – Steffen – fick tillbringa tre månader i Danmark på grund av de svenska inreserestriktionerna. När jag äntligen kunde komma hem till Sverige i april bestämde vi oss därför för att rensa min projektkalender så att jag kunde lägga all tid på att få hönshuset på plats!

Hönshuset

Vi beslutade att bygga hönshuset på gårdsplanen så att djuren är nära oss, och även om vi vill börja med fem höns bestämde vi oss för att bygga stort (2,5 x 4,2 m) så att vi enkelt kan utöka ”besättningen” senare. Huset skulle stå under den stora björken, vilket gav ett intressant hinder: rötterna i kombination med de alldeles för många småländska stenarna i jorden gjorde det mycket svårt att gräva. Jag bestämde mig därför för att bara gräva ur lite lätt, lägga småsten som dränering och sedan lägga sockelsten i lättbetong ovanpå. Jag byggde syllen i 45 x 95 med 600 mm mellan reglarna, stängde till nedåt, isolerade med 70 mm träfiberisolering och lade 12 mm formplywood för att få ett vattenavvisande golv. I backspegeln borde jag nog ha valt ett något tjockare material. Golvet gungar lite, men det lär nog hålla.

 

Väggarna byggde jag upp i 45 x 70 mm med råspont på insidan samt vindpapp och 22 mm panelbrädor utvändigt. Jag isolerade inte: höns tål kyla, men inte drag. Skulle det visa sig att det blir för kallt om vintern kan jag förhållandevis enkelt tilläggsisolera. Fönstret är det gamla, kopplade köksfönstret från bostadshuset. Jag tillverkade ett nät som jag satte för fönstret på insidan och såg till att fönstret kan öppnas och stängas utifrån. Rätt smart om jag får säga det själv!

Dörren byggde jag av 45×45 mm med en plywoodskiva på insidan och råspont ytterst. Jag gjorde en dropplist nederst på dörren för att styra bort vatten från syllen. Dörren hängdes, som jag brukar göra, med gångjärnsstaplar och utrustades med ett stalldörrshandtag. I norra gaveln på huset gjorde jag en liten öppning för hönsen och satte dit en hönslucka. Luckan är timerstyrd, så hönsen blir in- och utsläppta även när vi inte är hemma.

Ventilation är extremt viktigt i ett hönshus, speciellt om vintern, så jag har satt in två 150 x 150 mm ventilationsgaller i väggarna. Ett nere på framsidan av huset och ett uppe på norra gaveln. Räcker inte det kan jag komplettera med fler eller eventuellt en elektrisk fläkt. Vi får se.

Taket byggde jag också upp av 45 x 95 mm med 600 mm mellan takstolarna. Jag gav det ett fall på ca 12° mot baksidan av huset. Taket fick råspont innerst och ytterst med 70 mm träfiberisolering emellan. Allra ytterst lade jag stålplåt. Jag tror att jag blir tvungen att sätta dit en hängränna: en del av regnvattnet från taket rinner in i hönsgården, och det tror jag inte är så bra.

Huset såg väldigt gult och nytt ut, så vi betsade det grått så att det liknar svinstian och ladan lite mer. När huset var i stort sett färdigt kom vi på att vi även skulle ha dragit in el! Lyckligtvis var elcentralen i planteringsrummet förberedd för det, så det behövde ”bara” grävas ner ett rör mellan de två byggnaderna. Det fixade Christina. Hon är tuff! Elektrikern drog sedan kabeln och satte upp lampor och ett par eluttag.

 

Inredning

Huset är som sagt alldeles för stort för våra fem höns. Det blir för svårt för dem att hålla värmen om vintern ifall rummet är för stort, så jag satte upp en tillfällig skiljevägg så att hönsen fick ca 4 m² att vara på, medan vi har resten som foderutrymme. Väggen är lätt att flytta eller ta bort senare när/om vi utökar hönshållningen. I väggen sitter en lätt dörr och en halvgrind, så att hönsen inte kan smita när vi öppnar dörren 😊 Inne på ”hönssidan” satte jag upp ett par sittpinnar med bajsbräda under, så att hönsen fortfarande har hela golvytan fri. Skulle vi ha turen att få kycklingar kan jag göra ett litet ”dagis” under bajsbrädan om det behövs.

 

Jag byggde ett värprede med tre fack av några plywoodspillbitar och satte det under fönstret. Jag gjorde locket sluttande för att hönsen inte ska sitta där, men det lyckades inte helt: de sitter regelbundet där och tittar ut genom fönstret och skiter! Nästa version blir därför med brantare tak. Locket kan öppnas så att det är enkelt att kolla efter ägg och se om halmen behöver bytas. Jag har lagt ett par golfbollar i redet som inspiration…

Hela hönsavdelningen kalkade jag med kulekalk. Om (när?) hönsen får ohyra kan man bekämpa det genom att kalka hönshuset, men det är mycket lättare att få kalken att fästa om man kalkar första gången innan hönsen har smutsat ner allt. Jag kalkade med en färgspruta som jag lånade av vår goda vän Håkan. Det är smart och väldigt, väldigt enkelt, vilket var tur då jag fick kalka sex gånger innan det täckte! Kalk är extremt basiskt och frätande, så jag drog på mig overall, skyddsglasögon, andningsskydd och gummihandskar. Snyggt värre…

 

Hönsgården

Hönsen ska ju också ha en gård, och här är utmaningen densamma: det är inte lätt att gräva. Det slutade med att jag fick ner fyra stolpspjut i jorden och grävde ner och göt fast två stolpskor. Mellan de sex stolpar jag nu hade lade jag sedan en syll som stöddes av en sockelsten. Nu kunde jag sätta ytterligare stolpar ovanpå syllen. Hönsgården blev ca 35 m² stor. På grund av de många rovfåglar vi har, och eftersom fågelinfluensan nästan garanterat kommer tillbaka, behövde gården täckas över. Jag gjorde takstolar av 22 x 95 mm brädor på högkant och lade läkt över dessa. Rovdjurstrycket är högt här, och räven kan enkelt gnaga sig igenom vanligt hönsnät! Hela gården klädde jag därför med svetsat voljärnät (1 mm tråd, 10 x 10 mm maskor).

Jag lade också nät på taket, och längst ner på sidorna är nätet bockat så att det går ca 70 cm ut från sidan, och är sedan täckt med grästuvor på framsidan och med sten på baksidan. Det förhindrar räven från att gräva sig in i hönsgården (hoppas jag…). Jag har gjort likadant runt hela hönshuset så att ovälkomna gäster inte kan gräva sig in. Man skulle även kunna gräva ner nätet 50 cm lodrätt. Jag valde att inte ens försöka 😊

Närmast hönshuset täckte jag gården med en takplåt i metall, så att det alltid finns en torr plats där hönsen kan vara. Där kommer det även vara snöfritt om vintern. Nu ett par månader senare funderar jag på om detta område ska utökas lite, då regnet yr in under taket. Resten av takkonstruktionen är byggd så att vi kan lägga takplåt på hela ytan om fågelinfluensa skulle kräva det.

Jag har byggt både en halv och en hel nätdörr till gården, återigen för att vi ska kunna öppna utan att hönsen smiter. Här står vi ofta och hänger när vi kollar på ”hönsbio” 😊 (Kom ihåg – som alltid – att snedsträvan i dörren ska sluta vid det nedersta gångjärnet). Under dörren har jag stenlagt för att göra det svårare för räven att gräva sig in. Inne i hönsgården växer lite småträd och ett par ormbunkar. Vi har även planterat ett par buskar som förhoppningsvis ska växa upp och ge både skydd och bär åt hönsen.

Planen är att jag senare gör ännu en lucka längst ner i hönsgården, och att vi sedan utökar hönsgården när det behövs. Det kan bli aktuellt om vi får så många höns och kycklingar att den nuvarande gården blir för liten om sommaren, men också när vi vill att hönsen ska gå på ett annat område för att rensa och gödsla det.

 

Hönsen

Den 26 augusti hämtade vi en tupp och fyra hönor (hoppas vi – den ena liknar mer och mer en tupp… 😉) hos Emelie och Vincent. Emelie var skogsträdgårdspraktikant hos oss för ett par år sedan och vi har hållit kontakten. De har ett härligt ställe i Skåne där de bland annat har höns av rasen skånsk blommehöna. Det är den största svenska lantrasen, och ”blommorna” är de vita fläckar som alla djuren har, oavsett deras övriga färger.

 

Vi kommer att skriva mer ingående om hönsen senare, men nu, drygt en månad senare, springer de runt där ute och kucklar och ser ut att må bra. De är alla unghöns som kläcktes i våras, så vi får inga ägg ännu, men det kommer nog snart.

Det är fantastiskt att äntligen ha skaffat höns! 😊