Skovhaveferie/skogsträdgårdssemester

Disse år, hvor vi fokuserer så intensivt på etablering af skovhaven og renovering af Gammelgård, har vi fravalgt længerevarende ferier væk fra gården. Egentlig har vi heller ikke lyst til at forlade stedet, men en lille weekendpause sidste weekend var alligevel vældig velkommen – ikke mindst fordi jeg – igen, igen – er kommet til at sige ja til alt for meget arbejde i firmaet over sommeren og lige havde brug for at komme væk fra ordbøgerne et par dage.

Vi har mange igangværende projekter på Gammelgård i øjeblikket: Udeståender fra renoveringsprojektet sidste år (maling og andre afslutninger), renovering af aftægtsboligen, stier og gange i skovhaven og opstart af en køkkenhave – og så er der vandprojekterne. Det er næppe gået nogens opmærksomhed forbi, at sommeren i år er usædvanlig varm og tør. Med mange nyplantede træer og buske og ikke mindst med mange små nye grøntsagsplanter til udplantning i skovhaven er både varmen og manglen på regn mildest talt problematisk. Steffen lavede tagrender på laden i foråret – men det hjælper jo ligesom ikke særlig meget, når det overhovedet ikke regner! Så vi har brugt oceaner af tid og kræfter på at hente vand i vore to søer (tak og lov for søerne!!!) og yde ‘livreddende førstehjælp’, som Steffen så malende kalder det. Nu har han så købt en pumpe og nogle meget lange slanger, så vi kan pumpe vand fra søerne op i de to store kubik-tanke  – så skal vi kun slæbe kanderne med vand fra tankene til planterne, hvilket er en kæmpe lettelse.

Nå, men selvom det var med lettere bekymring, at vi forlod alle planterne i hele to dage med fuld sol og 30 grader i skyggen, så var det også dejligt at komme på weekend-udflugt. Sidste år var vi med agroforestry-foreningen på 2-dages studierejse oppe i området mellem Uppsala og Örebro, men i år har vi selv være rejsearrangører, og har derfor kunnet inkludere lige det, vi allerhelst ville, i en skovhavestudierejse til området mellem Vänern og Vättern. Og det blev – når jeg selv skal sige det – en temmelig vellykket tur! 🙂 Masser af inspiration (også i forhold til vand-problematikker) og masser af enormt søde, kloge, gæstfrie og inspirerende mennesker, der også arbejder på højtryk for at finde nye måder at leve og dyrke mad på, der er mere holdbare i det lange løb og i den verden, vi formentlig skal til at vænne os til at leve i. Med fokus på at bygge op og bidrage med et positivt ressource-aftryk, i stedet for det ‘karriere-ræs, køb-køb-køb-for-at-holde-væksten-i-gang’-ræs og ‘flyv-flyv-flyv-ferie’-ræs, som alt omkring os i årtier massivt har påvirket os til at tro på er vejen til lykken. Det er det ikke – og kloden kan ikke holde til det.

Vi mødtes med Inger, Emma og Jaqueline i Jönköping, hvor vi stillede vores bil og alle kørte videre i Emmas lille bus. Smålandbussen kom den hurtigt til at hedde. Vi lagde ud med at besøge familien Arvidsson på Borrabo. De solgte deres hus i Göteborg og flyttede ud på en gammel gård i skoven vest for Falköping for 7 år siden, og er nu i fuld gang med at renovere, dyrke grøntsager, lave vandingssystemer – og også så småt i gang med at forberede anlægning af en skovhave. Det bliver en stor skovhave, når den er færdig – men indtil videre er den mest på tegningsplanet.

Til gengæld er de kommet langt med vandopsamlingssystemer, og tænker meget i vand-flow gennem den kuperede grund. Samler vand fra samtlige tagflader, og har lavet sindrige underjordiske kanaler og forbundne damme, der i sidste ende skal lede vand gennem skovhaven. Meget spændende – og bestemt stof til eftertanke. Derudover har de et lækkert drivhus, og nogle rigtig flotte højbede tæt på huset til dyrkning af det, man anvender oftest. Og endnu en inspiration: Højbedene er omkransede af stolper, der i denne varme og solige tid holder store hvide sejl udspændt, så planterne ikke står i bankende sol. Det vil jeg også have i min kommende køkkenhave!

En tredje inspiration var intensiv anvendelse af de mange stengærder, der er på gården, som bagkant til højbede. I mindre varme somre (og i forår og efterår) vil stenene afgive varme til bedene, der derfor kan komme i gang tidligere og holdes i gang længere. Mon ikke også man kan anvende Gammelgårds stengærder på den måde?

Efter Borrabo kørte vi videre til Lisas Trädgård lige udenfor Mariestad. Elisabeth Adamsson driver en lille, superhyggelig planteskole, der også ligger ude i skoven, sammen med sin mand. Et kæmpestort drivhus er hjertet i det hele, med loungeområde, lille køkken, vindruer og ferskner – og masser af planter til salg, naturligvis. De har lige gravet en kæmpestor dam (større end vores den store dam), hvorfra de pumper vand til planteskolen – og så er de også ved at anlægge skovhave (størrelse 2-3 x Gammelgård skovhave, ca.). Igen – de er ikke kommet så langt endnu, men enkelte træer er plantet, og planen begynder at tage form – og så er der jo nærmest ubegrænset adgang til planter fra planteskolen til at plante ud i skovhaven (lyder jeg lidt misundelig nu??). Vi ‘kom til’ at købe enkelte planter, selvom de skulle stå et par timer i den varme bil på vores videre færd.

Klokken var blevet lidt mange, da vi nåede frem til Fru Grans B&B tre kvarter længere nordpå, så vi slog os ned på Mona og Rubens dejlige terrasse i aftensolen og spiste god (skovhave)mad og drak vin og sladrede, og først næste morgen – tidligt, inden det blev alt for varmt, og efter en lækker morgenmad – fik vi en rundtur mellem alle deres projekter.

Udover økologisk B&B er de ved at opbygge grøntsagsdyrkning til salg, de har høns, ænder og får, hun laver havedesigns, har selv opbygget en lille skovhave og er i gang med at planlægge en større (størrelse Gammelgård skovhave), har planer om at bygge godkendt køkken og indrette café, og og og – man blev helt forpustet. Superspændende sted – så hvis man skal på ferie oppe mellem søerne og skal finde et B&B, så vil vi absolut anbefale Fru Gran (som stedet hedder pga. en kæmpemæssig, gammel gran, der står lige ved indkørslen).

Sidst på formiddagen kørte vi så videre til sidste stop på ruten, Hemma hos Martha & Anders. Martha og Anders er så flyttet fra Stockholm og Uppsala til en gård ude i skoven for cirka 10 år siden, og udover at holde dyr (køer, får, høns, bier) og dyrke grøntsager, så holder de kurser, yoga-ophold og udlejer ferieboliger. Man behøver altså ikke at flyve til ‘de varme lande’ (især ikke i det nuværende klima) for at holde yoga og natur-ferie.

Og så har de en ‘gammel’ skovhave!, som blev anlagt som del af et forskningsprojekt om skovhaver for 4-5 år siden. Dvs. en opvokset skovhave, med frugttræer, bærbuske, grøntsager og bunddækkeplanter. Vældig frodig, men med et lidt andet fokus end det, vi har på Gammelgård (nogle planter, vi ikke vil ha’, og andre, vi syntes manglede). I forskningsprojektet blev der anlagt 12 identiske skovhaver (samme form, samme planter) på ca. 70 m2 (dvs. ca. 1/10 af Gammelgård skovhave) på 12 meget forskellige steder i Sverige. Sidste år besøgte vi to af de andre forskningslunde, da vi var på agroforestry-studierejse nordpå, og de to, der ligger i Skåne, kender vi også – men Martha og Anders’ skovhave var bestemt den frodigste af dem alle.

Midt på eftermiddagen var vi godt og vel kogt igennem og propfulde af information og inspiration i hovederne, og Smålandsbussen kørte derfor sydpå igen til Jönköping, hvor pigerne skulle østover, og vi skulle sydpå. Først kørte vi dog ned på havnen og spise skaldyrspasta i skygge og blæst og med mågerne susende over os. Luft!

Nu er vi hjemme igen, tirsdag og onsdag har vi fået 10 mm regn, alle tønder og kander er fulde, og planterne er om ikke vandet igennem, så dog fugtede – så nu er vi klar til weekendens besøg af børn, svigerbørn og barnebarn, og til at temperaturen i næste uge skal nærme sig 30 igen!

Dessa år, när vi fokuserar så intensivt på att etablera skogsträdgården och renovera Gammelgård, har vi valt bort längre semestrar borta från gården. Egentligen har vi inte heller någon lust att lämna stället, men en liten helgpaus förra helgen var ändå väldigt välkommen
– inte minst för att jag, återigen, har råkat säga ja till alldeles för mycket arbete i firman över sommaren och verkligen behövde komma bort från ordböckerna ett par dagar.

Vi har många pågående projekt på Gammelgård för tillfället: restpunkter från renoveringsprojektet förra året (målning och andra detaljer), renovering av undantagsstugan, stigar och gångar i skogsträdgården och uppstart av ett grönsaksland – och så är det vattenprojekten. Det har knappast undgått någon att sommaren i år är ovanligt varm och torr. Med många nyplanterade träd och buskar, och inte minst med många små nya grönsaksplantor för utplantering i skogsträdgården, är både värmen och bristen på regn milt sagt problematisk. Steffen satte upp hängrännor på ladan i våras – men det hjälper ju liksom inte särskilt mycket när det inte regnar alls! Så vi har lagt oceaner av tid och kraft på att hämta vatten i våra två dammar (tack och lov för dammarna!!!) och ge ”livsuppehållande första hjälpen”, som Steffen så målande kallar det. Nu har han köpt en pump och några väldigt långa slangar så att vi kan pumpa vatten från dammarna upp i de två stora kubiktankarna – då behöver vi bara bära kannorna med vatten från tankarna till plantorna, vilket är en enorm lättnad.

Nåväl, även om det var med viss oro som vi lämnade alla plantor i hela två dagar med full sol och 30 grader i skuggan, så var det också härligt att komma på helgutflykt. Förra året var vi med Agroforestry-föreningen på en tvådagars studieresa uppe i området mellan Uppsala och Örebro, men i år har vi själva varit researrangörer och har därför kunnat inkludera precis det vi allra helst ville i en studieresa om skogsträdgårdar till området mellan Vänern och Vättern. Och det blev – om jag får säga det själv – en ganska lyckad tur! 🙂 Massor av inspiration (även när det gäller vattenproblematik) och massor av enormt snälla, kloka, gästfria och inspirerande människor som också arbetar på högtryck för att hitta nya sätt att leva och odla mat på, som är mer hållbara i det långa loppet och i den värld vi förmodligen måste vänja oss vid att leva i. Med fokus på att bygga upp och bidra med ett positivt resursavtryck, istället för det ”karriärhets, köp-köp-köp-för-att-hålla-tillväxten-igång”-race och ”flyg-flyg-flyg-semester”-race som allt omkring oss i årtionden massivt har påverkat oss att tro är vägen till lycka. Det är det inte – och planeten tål det inte.

Vi mötte upp Inger, Emma och Jaqueline i Jönköping, där vi ställde vår bil och alla körde vidare i Emmas lilla buss. ”Smålandsbussen” kom den snabbt att kallas. Vi inledde med att besöka familjen Arvidsson på Borrabo. De sålde sitt hus i Göteborg och flyttade ut till en gammal gård i skogen väster om Falköping för sju år sedan, och är nu i full gång med att renovera, odla grönsaker, bygga bevattningssystem – och även så smått igång med att förbereda anläggandet av en skogsträdgård. Det blir en stor skogsträdgård när den är klar – men än så länge är den mest på ritbordet.

Däremot har de kommit långt med vatteninsamlingssystem och tänker mycket på vattenflödet genom den kuperade tomten. De samlar vatten från samtliga takytor och har byggt sinnrika underjordiska kanaler och sammanbundna dammar som i slutändan ska leda vatten genom skogsträdgården. Mycket spännande – och definitivt tänkvärt. Dessutom har de ett läckert växthus och några riktigt fina upphöjda bäddar nära huset för odling av det man använder oftast. Och ännu en inspiration: odlingsbäddarna är omgivna av stolpar som i denna värme och sol håller stora vita segel uppspända, så att plantorna inte står i gassande sol. Det vill jag också ha i mitt kommande grönsaksland!

En tredje inspiration var intensiv användning av de många stengärdesgårdar som finns på gården som bakkant till odlingsbäddarna. Under mindre varma somrar (och under vår och höst) kommer stenarna att avge värme till bäddarna, som därför kan komma igång tidigare och hållas igång längre. Undrar om man inte kan använda Gammelgårds stengärdesgårdar på det sättet också?

Efter Borrabo körde vi vidare till Lisas Trädgård strax utanför Mariestad. Elisabeth Adamsson driver en liten, supermysig plantskola, som också ligger ute i skogen, tillsammans med sin man. Ett gigantiskt växthus är hjärtat i det hela, med loungeområde, litet kök, vindruvor och persikor – och massor av plantor till försäljning, naturligtvis. De har precis grävt en jättestor damm (större än vår stora damm) varifrån de pumpar vatten till plantskolan – och så håller de också på att anlägga en skogsträdgård (storleksmässigt ca 2–3 gånger Gammelgårds skogsträdgård). Återigen – de har inte kommit så långt än, men enstaka träd är planterade och planen börjar ta form – och så har de ju närmast obegränsad tillgång till växter från plantskolan att plantera ut (låter jag lite avundsjuk nu??). Vi ”råkade” köpa några plantor trots att de skulle stå ett par timmar i den varma bilen under vår vidare färd.

Klockan hade hunnit bli ganska mycket när vi nådde fram till Fru Grans B&B tre kvart längre norrut, så vi slog oss ner på Mona och Rubens härliga terrass i kvällssolen, åt god (skogsträdgårds)mat, drack vin och pratade, och först nästa morgon – tidigt, innan det blev allt för varmt och efter en läcker frukost – fick vi en rundtur bland alla deras projekt.

Utöver ekologiskt B&B håller de på att bygga upp grönsaksodling för försäljning, de har höns, ankor och får, hon gör trädgårdsdesign, har själv byggt upp en liten skogsträdgård och håller på att planera en större (i storlek med Gammelgårds), har planer på att bygga ett godkänt kök och inreda café, och, och, och – man blev helt andfådd. Superspännande ställe – så om man ska på semester uppe mellan sjöarna och letar efter ett B&B, så kan vi absolut rekommendera Fru Gran (som stället heter på grund av en gigantisk gammal gran som står precis vid infarten).

Sist på förmiddagen körde vi vidare till sista stoppet på rutten, Hemma hos Martha & Anders. Martha och Anders flyttade från Stockholm och Uppsala till en gård ute i skogen för cirka 10 år sedan, och utöver att ha djur (kor, får, höns, bin) och odla grönsaker så håller de kurser, yoga-retreater och hyr ut semesterbostäder. Man behöver alltså inte flyga till ”varma länder” (särskilt inte i nuvarande klimat) för att ha yoga- och natursemester.

Och så har de en ”gammal” skogsträdgård!, som anlades som en del av ett forskningsprojekt om skogsträdgårdar för 4–5 år sedan. Det vill säga en uppvuxen skogsträdgård med fruktträd, bärbuskar, grönsaker och marktäckare. Väldigt frodig, men med ett lite annat fokus än det vi har på Gammelgård (några växter som vi inte vill ha, och andra som vi tyckte saknades). Inom forskningsprojektet anlades 12 identiska skogsträdgårdar (samma form, samma växter) på ca 70 m² (alltså ca 1/10 av Gammelgårds skogsträdgård) på 12 mycket olika platser i Sverige. Förra året besökte vi två av de andra forskningslundarna när vi var på agroforestry-studieresa norrut, och de två som ligger i Skåne känner vi också till – men Martha och Anders skogsträdgård var definitivt den frodigaste av dem alla.

Mitt på eftermiddagen var vi ordentligt genomkokta och proppfulla av information och inspiration i huvudena, och Smålandsbussen körde därför söderut igen mot Jönköping, där tjejerna skulle österut och vi skulle söderut. Först körde vi dock ner till hamnen och åt skaldjurspasta i skuggan och blåsten med måsarna svischande över oss. Luft!

Nu är vi hemma igen, tisdag och onsdag har vi fått 10 mm regn, alla tunnor och kannor är fulla, och plantorna är om än inte genomvattnade så i alla fall fuktade – så nu är vi redo för helgens besök av barn, svärbarn och barnbarn, och för att temperaturen nästa vecka ska närma sig 30 igen!