Energirenovering af Gammelgård: Taget

2017 har været stærkt præget af vores store energirenoveringsprojekt. Her går jeg lidt tættere på tagrenoveringen.

Taget var det første, håndværkerne gik i gang med. Vores idé fra starten var, at det skulle efterisoleres yderligere (og dermed formentlig hæves 10 cm) og derefter skulle have tegl på istedet for tagpap. Men håndværkerne ringede til en af naboerne og hørte, hvem det var, der havde renoveret taget i 90’erne, ringede derefter til dem, og de kunne heldigvis stadig huske, hvad der var gjort dengang – så da det viste sig, at der allerede lå et pænt tykt lag isolering, og at arbejdet fra 90’erne var i fin stand stadigvæk, blev vi enige om, at yderligere isolering og hævning af taget ville være at skyde langt over målet.

Men tagpappet var ‘træt’, så der blev lagt nyt undertag ovenpå, lægter og så et fint, nyt rødt tegltag (hvilket ikke gik ubemærket hen i lokalsamfundet, hvor langt de fleste lægger betontegl. Vi er nu danskerne med den mærkelige have og tegltaget). I samme ombæring blev skorstenen renset udenpå og pudset, og der blev sat Velux-vinduer i den vest-vendte tagflade, så der endelig kom lys i salen på 1. sal.

Hvorfor valgte vi tegltag? Hvad er det mest klima- og miljøvenlige? Tjæretagpap, tegltag, betontegltag, ståltag? Stråtag eller grønt tag? Zink eller kobber? Jeg har brugt mange, mange timer på research – og kan godt skrive under på, at der for den almindelige forbruger ikke findes noget lettilgængeligt svar nogen steder overhovedet. Hvilket irriterer mig ret meget.

Et tag har flere formål. Først og fremmest skal det beskytte huset mod vejrliget. Reduktion af varmetab opadtil tager isoleringen under tagbeklædningen sig af, men selve tagbeklædningen skal holde isoleringen og resten af huset tørt. Det kan alle de tagbeklædninger, jeg nævnte ovenfor – bare i varierende tidsperioder – og her kommer så den første (og måske største) fordel ved et tegltag: Hvis ellers det er en ordentlig kvalitet tegl, så holder et nyt tegltag rigtig mange år. Måske mere end 100. Der kan ingen af de andre tagbeklædninger være med.

Tagbeklædningen skal også være udarbejdet i et materiale, der muliggør anvendelse af det regnvand, der løber af taget. I år, hvor sommeren i Småland var usædvanlig tør, ville vi meget gerne have haft en beholdning af regnvand at anvende til vanding. Også fordi vores søvand har en relativt lav ph. Af de nævnte tagbeklædninger er zink og kobber hermed ude af spillet, og et tagpap-tag kan man heller ikke anvende regnvandet fra.

Et stråtag ville for en dansker jo være vildt romantisk – men jo også se helt tosset ud på en gammel, rød gård midt i Småland. Et grønt tag ville vi rigtig gerne have – men hældningen på Gammelgårds tag er for stejl – og derudover ville der ikke være meget vand til vanding at hente her.

Så er der stål, betontegl og lertegl tilbage. For alle tre materialer er der et stort energiforbrug forbundet med produktionen af tagbeklædningen. Et ståltag larmer en del ved voldsomt regnvejr og er derudover grimt – og så er der betontegl og lertegl tilbage.

Jeg har ikke formået at finde et entydigt svar på, hvad emissionsfaktorerne er for produktion af henholdsvist betontegl og lertegl – så jeg kan simpelthen ikke komme til at sammenligne de to produkter i forhold til klimabelastning. Men da et lertegltag holder længere end et betontegltag og samtidig er pænere (og holder sig pænt længere), så blev det der, vi endte.

Vi var en kort periode indover genbrugstegl – men dels er de virkelig svære at finde i så stor en mængde, som vi skulle bruge til Gammelgårds tag, og dels ville vi så ikke kunne være sikre på, at taget holdt i lige så mange år.

Det er altid spændende at skifte farve på en bygning – men vi synes selv, at det ser helt rigtigt ud, også nu.

2017 har starkt präglats av vårt stora energirenoveringsprojekt. Här går jag lite närmare in på takrenoveringen.

Taket var det första hantverkarna satte igång med. Vår idé från början var att det skulle tilläggsisoleras ytterligare (och därmed förmodligen höjas 10 cm) och därefter få tegelpannor istället för takpapp. Men hantverkarna ringde till en av grannarna och hörde efter vem det var som hade renoverat taket på 90-talet, ringde sedan upp dem, och de kunde lyckligtvis fortfarande komma ihåg vad som gjorts då. När det visade sig att det redan låg ett ordentligt tjockt lager isolering och att arbetet från 90-talet fortfarande var i fint skick, kom vi överens om att ytterligare isolering och höjning av taket vore att skjuta långt över målet.

Men takpappen var ”trött”, så det lades nytt undertak ovanpå, sedan läkt och så ett fint, nytt rött lertegeltak (vilket inte gick obemärkt förbi i lokalsamhället, där de allra flesta lägger betongpannor. Vi är nu danskarna med den märkliga trädgården och tegeltaket). I samma veva rengjordes skorstenen utvändigt och putsades, och det sattes in Velux-fönster i den västvända takytan så att det äntligen kom in ljus i salen på övervåningen.

Varför valde vi lertegel? Vad är mest klimat- och miljövänligt? Tjärpapp, lertegel, betongpannor, ståltak? Halmtak eller grönt tak? Zink eller koppar? Jag har lagt många, många timmar på research – och kan verkligen skriva under på att det för den vanliga konsumenten inte finns något lättillgängligt svar någonstans överhuvudtaget. Vilket irriterar mig ganska mycket.

Ett tak har flera syften. Först och främst ska det skydda huset mot väder och vind. Reducering av värmeförlust uppåt sköter isoleringen under takbeklädnaden, men själva yttertaket ska hålla isoleringen och resten av huset torrt. Det kan alla de takmaterial jag nämnde ovan – fast under varierande tidsperioder. Och här kommer den första (och kanske största) fördelen med ett tegeltak: Om det är tegel av ordentlig kvalitet så håller ett nytt tegeltak i riktigt många år. Kanske mer än 100. Där kan inget av de andra materialen mäta sig.

Takbeklädnaden ska också vara gjord av ett material som möjliggör användning av det regnvatten som rinner av taket. Ett år som detta, när sommaren i Småland var ovanligt torr, skulle vi väldigt gärna ha haft en reserv av regnvatten att använda till bevattning. Också för att vårt sjövatten har ett relativt lågt pH-värde. Av de nämnda materialen går därmed zink och koppar bort, och ett papptak kan man inte heller använda regnvattnet ifrån.

Ett halmtak vore ju väldigt romantiskt för en dansk – men det skulle också se helt galet ut på en gammal röd gård mitt i Småland. Ett grönt tak (sedumtak) ville vi väldigt gärna ha – men lutningen på Gammelgårds tak är för brant – och dessutom skulle det inte finnas mycket vatten kvar att hämta till bevattning där.

Då återstår stål, betongpannor och lertegel. För alla tre materialen krävs en stor energiförbrukning vid produktionen. Ett ståltak väsnas en del vid kraftigt regn och är dessutom fult – och då återstår betongpannor och lertegel.

Jag har inte lyckats hitta ett entydigt svar på vad emissionsfaktorerna är för produktion av respektive betongpannor och lertegel – så jag kan helt enkelt inte jämföra de två produkterna vad gäller klimatbelastning. Men då ett lertegeltak håller längre än ett tak med betongpannor och samtidigt är snyggare (och håller sig snyggt längre), så var det där vi landade.

Vi övervägde en kort period återanvänt tegel – men dels är det riktigt svårt att hitta i så stora mängder som vi behövde till Gammelgårds tak, och dels skulle vi då inte kunna vara säkra på att taket höll i lika många år.

Det är alltid spännande att byta färg på en byggnad – men vi tycker själva att det ser helt rätt ut, även nu.