Årets største projekt: Energirenovering af Gammelgård

Vi overtog Gammelgård i 2015, og i de helt grove træk var det første år et oprydnings-, observations- og ‘akut-lukke-huller’-år, 2016 var et ‘søudgravning, infrastruktur-i-skovhaven og drivhusbygge’-år – og 2017 har så været stærkt præget af ‘energirenovering-af-Gammelgård’.Udover at vi har malet alle de facadebrædder, der skulle på huset, og renoveret de gamle vinduer, der skulle sættes i den nye farstu, så er det ikke os selv, der har renoveret Gammelgård. Det ligger der mange overvejelser bag (vist et længere blog-indlæg for sig), men i korte træk handler det om viden, kunnen og overskud.

Vi besluttede ret tidligt, at det var professionelle håndværkere, der skulle forestå renoveringen. Og 2016 var stærkt præget af frustrationer i forhold til at finde de håndværkere, det skulle være. Det er mega-svært at finde håndværkere! De har simpelthen for travlt – og så er de mega-mega-mega-dårlige til at kommunikere og følge op!!! Kommunikation står altså ikke højt på listen over håndværker-kompetencer!

Nå, efter et helt års forgæves søgen efter nogen, der ville påtage sig opgaven (og glem ALT om at finde nogen, der både har en grøn profil og viden om miljømæssige – for ikke at sige permakulturelle – renoveringsteknikker og tid og kapacitet til tage opgaven – endsige svare på vores henvendelser …!), endte vi med at hyre et lokalt firma fra Älmhult ind. Med løfte om, at de ville være i konstant dialog med os om anvendelse af materialer. Inden lykkedes det os at få i alt 3 tilbud: 2 fastpristilbud og et på løbende regning, som var det, vi endte med at vælge, og nu, hvor vi er næsten færdige, er vi økonomisk vældig tilfredse med valget: Det er blevet langt billigere end de 2 fastpristilbud. 🙂

Projektledelsen og kommunikationen med firmaet har været helt i skoven, og tidsplanen holdt slet ikke, men den håndværksmæssige kvalitet af arbejdet er vi vældig, vældig tilfredse med! Det er f… blevet godt! 🙂

Gammelgård er en gammel gård. Formentlig bygget omkring midten af 1800-tallet af byggematerialer fra en endnu ældre gård (1700-tallet), der blev flyttet. Det er altså ikke ligefrem noget typehus, og der er INGEN rette vinkler og også et ‘gammelt udtryk’ at tage hensyn til. Vi havde derfor brug for dygtige håndværkere, der kunne improvisere dagligt, efterhånden som arbejdet skred frem. Af samme årsag har jeg også tilbragt det meste af tiden det seneste halve år på Gammelgård: Hold nu op, hvor har vi holdt mange byggemøder og truffet mange ‘hvad gør vi nu’-beslutninger. Men det har været sjovt. 🙂 Og vi er noget klogere på vores gamle hus nu, end vi var, før vi gik i gang. Det føles rart.

Gammelgård har allerede gennemgået to større renoveringer indenfor de seneste 25 år. I 90’erne blev der efterisoleret tag og lagt nyt tagpap på, gravet kælder under, bygget vinkel på, indlagt gulvvarme og nyt varmesystem og indrettet badeværelser. Og de seneste ejere før os skiftede vinduer i den ældste del af huset, skiftede facadebrædder på forsiden af huset og indrettede nyt køkken.

Vi startede derfor på ingen måde fra bunden af. Men der var bestemt stadig noget at komme efter. Vores mål var at reducere varmetabet fra huset yderligere (og dermed reducere vores forbrug af energiressourcer til opvarmning), sikre, at huset ikke tog skade af vind, vejr og brug (og dermed passe på de ressourcer, der er anvendt til konstruktion af gården gennem tiden), og endelig at øge anvendeligheden af nogle af rummene, når nu vi alligevel var i gang.

Og hvad har vi så fået lavet? På overskriftsniveau har vi fået nyt tag, nye vinduer, efterisoleret gavle og kvist og skiftet facadebrædder på samme, og fået ny farstu. Gammelgård er simpelthen blevet pakket bedre ind. I de følgende indlæg går jeg mere i dybden med de forskellige delprojekter.

Vi tog över Gammelgård 2015, och i stora drag var det första året ett upprensnings-, observations- och ”akut-laga-hål”-år. 2016 var ett år för dammutgrävning, infrastruktur i skogsträdgården och växthusbygge – och 2017 har sedan varit starkt präglat av ”energirenovering av Gammelgård”.

Utöver att vi har målat alla fasadbrädor som skulle upp på huset, och renoverat de gamla fönstren som skulle sättas i den nya farstun, så är det inte vi själva som har renoverat Gammelgård. Det ligger många överväganden bakom det (säkert ett längre blogginlägg i sig), men i korta drag handlar det om kunskap, hantverksskicklighet och ork.

Vi beslutade ganska tidigt att det var professionella hantverkare som skulle ansvara för renoveringen. Och 2016 präglades starkt av frustrationer kring att hitta de hantverkare vi ville ha. Det är megasvårt att hitta hantverkare! De har helt enkelt för mycket att göra – och så är de mega-mega-mega-dåliga på att kommunicera och följa upp!!! Kommunikation står alltså inte högt på listan över hantverkarkompetenser!

Nåväl, efter ett helt års förgäves sökande efter någon som ville ta sig an uppdraget (och glöm ALLT vad gäller att hitta någon som både har en grön profil och kunskap om miljömässiga – för att inte säga permakulturella – renoveringstekniker, och tid och kapacitet att ta uppdraget – för att inte tala om att ens svara på våra förfrågningar…!), slutade det med att vi anlitade en lokal firma från Älmhult. Med löfte om att de skulle vara i konstant dialog med oss om materialval. Innan dess lyckades vi få totalt tre offerter: två med fast pris och en på löpande räkning. Det var den sista vi slutade med att välja, och nu när vi är nästan färdiga är vi ekonomiskt väldigt nöjda med valet: det har blivit långt billigare än de två fastprisofferna. 🙂

Projektledningen och kommunikationen med firman har varit helt åt skogen, och tidsplanen höll inte alls, men den hantverksmässiga kvaliteten på arbetet är vi väldigt, väldigt nöjda med! Det har f… blivit bra! 🙂

Gammelgård är en gammal gård. Förmodligen byggd runt mitten av 1800-talet av byggmaterial från en ännu äldre gård (1700-tallet) som flyttades. Det är alltså inte direkt något typhus, och det finns INGA räta vinklar och även ett ”gammalt uttryck” att ta hänsyn till. Vi behövde därför duktiga hantverkare som kunde improvisera dagligen allteftersom arbetet fortskred. Av samma anledning har jag också tillbringat det mesta av tiden det senaste halvåret på Gammelgård: Herregud, vad många byggmöten vi har haft och fattat många ”vad gör vi nu”-beslut. Men det har varit roligt. 🙂 Och vi är betydligt klokare på vårt gamla hus nu än vi var innan vi satte igång. Det känns skönt.

Gammelgård har redan genomgått två större renoveringar under de senaste 25 åren. På 90-talet tilläggsisolerades taket och man lade på ny takpapp, grävde ut källare under, byggde till en vinkel, lade in golvvärme och nytt värmesystem samt inredde badrum. Och de senaste ägarna före oss bytte fönster i den äldsta delen av huset, bytte fasadbrädor på framsidan av huset och satte in nytt kök.

Vi startade därför på inget sätt från noll. Men det fanns definitivt fortfarande saker att ta tag i. Vårt mål var att reducera värmeförlusten från huset ytterligare (och därmed minska vår förbrukning av energiresurser för uppvärmning), säkra att huset inte tog skada av vind, väder och användning (och därmed vara rädda om de resurser som använts för att bygga gården genom tiderna), och slutligen att öka användbarheten i några av rummen, när vi ändå var igång.

Och vad har vi då fått gjort? I stora drag har vi fått nytt tak, nya fönster, tilläggsisolerade gavlar och takkupa och bytt fasadbrädor på dessa, samt fått en ny farstu. Gammelgård har helt enkelt blivit bättre paketerad. I de följande inläggen går jag mer på djupet med de olika delprojekten.