Hestebønne/bondböna

Hestebønnen/bondbönan (Vicia faba) er en dejlig plante. Den er nem at få til at gro, den er sund som bare det, og den smager fantastisk. Og så er den god for jorden i haven, men det vender vi tilbage til.

Som jeg har skrevet tidligere, plantede jeg i foråret hestebønner af sorten ‘Göteryd’ ud i skovhaven, og nu er det blevet tid til at høste: Man kan mærke ved at trykke på bælgene, at bønnerne er store og faste og fylder hele bælgen ud. Skal bønnerne bruges friske, er det nu, de skal i hus.

Jeg har derfor plukket næsten alle sammen og har siddet i aftensolen med et køligt glas hvidvin og bælget bønner. De er SÅ fine, som de ligger trygt og godt indpakket i det fineste fløjl!

Der blev ikke helt så mange, som jeg havde regnet med. Sneglene/sniglarne har været meget hårde ved planterne. Vi har høstet lidt et par gange tidligere, så denne kurvfuld er vel ca 50% af årets udbytte.

Normalt vil man hive planterne op, når man har høstet, men jeg har ladet nogle planter med bælge stå. De skal først høstes, når bønnerne er helt modne og tørre: Det er dem, der skal sås til næste forår. De øvrige planter har jeg klippet ned til 10-15 cm. højde. Er vi heldige, gror de videre og laver lidt flere bønner senere på sæsonen.

Gror de videre, kan de også fortsat opfylde et af de oprindelige formål: At binde kvælstof i jorden og tilføre organisk materiale, når deres rodsystem formulder. Toppene får selvfølgelig også lov at blive liggende som jorddække. Netop den jordforbedrende effekt er en meget vigtig grund til, at vi har plantet hestebønnerne ud i skovhaven, hvor vi ellers stort set kun vil have flerårige/perenna planter. Ligesom de kartofler, Christina satte derude tidligere på året i bed 5 og 6.

De høstede bønner har jeg nu blancheret og frosset ned. Så er der lækkerier til senere på året!

Bondbönan (Vicia faba) är en härlig växt. Den är lätt att få att växa, den är hur nyttig som helst och den smakar fantastiskt. Dessutom är den bra för jorden i trädgården, men det återkommer vi till.

Som jag har skrivit tidigare planterade jag i våras bondbönor av sorten ’Göteryd’ i skogsträdgården, och nu har det blivit dags att skörda: Man kan känna genom att trycka på baljorna att bönorna är stora och fasta och fyller ut hela baljan. Ska bönorna användas färska är det nu de ska in.

Jag har därför plockat nästan allihop och har suttit i kvällssolen med ett svalt glas vitt vin och spritat bönor. De är SÅ fina där de ligger tryggt och bra, inpackade i den finaste sammet!

Det blev inte riktigt så många som jag hade räknat med. Sniglarna har varit mycket hårda mot plantorna. Vi har skördat lite ett par gånger tidigare, så den här korgen full är väl ca 50 % av årets skörd.

Normalt sett drar man upp plantorna när man har skördat, men jag har låtit några plantor med baljor stå kvar. De ska först skördas när bönorna är helt mogna och torra: det är de som ska sås nästa vår. De övriga plantorna har jag klippt ner till 10–15 centimeters höjd. Om vi har tur växer de vidare och ger lite fler bönor senare under säsongen.

Om de växer vidare kan de också fortsätta att uppfylla ett av de ursprungliga syftena: att binda kväve i jorden och tillföra organiskt material när deras rotsystem förmultnar. Topparna får självklart också ligga kvar som marktäckning. Just den jordförbättrande effekten är en mycket viktig anledning till att vi har planterat bondbönorna i skogsträdgården, där vi annars i stort sett bara vill ha fleråriga växter. Precis som potatisen Christina satte där ute tidigare i år i bädd 5 och 6.

De skördade bönorna har jag nu förvällt och fryst in. Så nu finns det godsaker till senare i år!