Stolthenriks gåsefod/Goda Henriks målla

Alene navnet – Stolhenriks gåsefod (Blitium bonus-henricus, tidligere Chenopodium bonus-henricus) – gør, at jeg er helt vild med denne her plante. Good King Henry på engelsk, Goda Henriks målla på svensk. Fint skal det være! Og det er også en vældig fin plante.

Stolthenriks gåsefod var tidligere en helt almindelig køkkenhaveplante – man har fundet spor af den i arkæologiske udgravninger af bopladser helt tilbage fra 1100-tallet. Nu dyrker man den et-årige spinatplante i stedet. Men det kunne man jo genoverveje. Der er flere fordele ved den stolte Henrik:

• Stolthenrik er flerårig – dvs. man skal ikke hvert år så nye planter, men blot begynde at høste bladene, når de dukker op tidligt om foråret, og det er betydeligt tidligere end spinat!
• Har man blot enkelte planter, så har man oceaner af mad. Stolthenrik er vældig produktiv, og plukker man bladene uden at tage alle bladene fra samme plante, skyder den igen
• Stolthenrik er meget robust og modstandsdygtig overfor sygdomme og skadedyr – især hvis den står i en skovhave, hvor der er en god balance mellem skadedyr og nyttedyr. Den bliver – skrev han håbefuldt – tilsyneladende ikke angrebet af snegle
• Stolthenrik er meget næringsrig og indeholder både mange vitaminer og mineraler og meget protein – også mere end spinat

Dyrkning/Odling

Stolthenrik er ikke sart – den kan vokse de fleste steder. Den kan godt lide sol, men har heller ikke noget imod at stå i halvskygge. Og er det vældig varmt og tørt, så gør det absolut ikke noget, at der er lidt skygge. Planten kan blive ret høj (½-1 meter) og bred, og den er god til at dække jorden under sig.

Hvis man ikke vil have, at den frøsår sig selv og spreder sig, skal man fjerne frøstandene, inden de taber frøene. Frøene kan anvendes ligesom quinoa, og er meget proteinholdige. Man gnider skallerne af og lægger dem i blød natten over, skyller grundigt og koger dem derefter i 10-15 minutter. Se gerne Tycho og Karolines fine video for en mere detaljeret beskrivelse af, hvad der skal til. Men ellers er det bladene, man spiser (dog ikke rå! – det er konsistensen og smagen ikke til), og de kan tilberedes ligesom spinat. Dvs. dampes, steges, wok’es, som fyld i tærter og omeletter, etc. Og ligesom spinat er de unge, spæde blade de friskeste og mildeste i smagen, og de lidt ældre blade mere grove i strukturen og med mere bitterstof. 

Næringsindhold/näringsemner – og mindre heldige indholdsstoffer

Gode Henrik er vældig næringsrig. Den indeholder blandt andet store mængder jern og C-vitamin. Men også en del oxalsyre og nitrat, hvilket betyder, at man ikke skal spise store mængder rå blade. Men det giver lidt sig selv, da de ikke smager særlig godt. Både nitrat og oxalsyreindholdet mindskes, når bladene tilberedes. Frøene, der er voldsomt proteinholdige, er dækket af saponiner for at beskytte dem mod fuglene (præcis ligesom fætteren Quinoa), og derfor er det vigtigt, at man skyller dem grundigt, inden man koger dem.

Formering/forökning

Stolthenrik er uhyggelig nem at frøformere. Faktisk skal man være lidt om sig, hvis ikke man vil have den i hele haven. Man høster frøene, når de er modne, og bredsår dem med det samme, og i løbet af kort tid har man masser af små planter, man kan plante om i små krukker til senere udplantning, der hvor man vil have dem stående.

Vi har en stor plante, som fik vi af vores skovhave-ven Emma sidste år, og så har vi den stribe småplanter, jeg såede sidste efterår af en håndfuld frø, jeg greb fra en plante på Holma, da vi var på skovhavekursus.

(Billedet er en æggekage med skovhavegrønt)

Opskrift/recept: Kikærtepandekager m grønt fyld

Lav en pandekagedej af 2 æg, 125 g kikærtemel og ca. 4 dl vand. Lad dejen hvile, enten på køkkenbordet ½ time, eller natten over i køleskabet.

Lav grønt fyld af hvidløg og løg, der svitses, tilsættes finthakket peberfrugt, der svitses med, og til sidst grofthakkede blade af Stolthenriks Gåsefod. Steg det på panden til bladene er faldet sammen. Tilsæt salt og peber.

Bag pandekagerne på en varm pande – pas på, at de ikke bliver for tykke.

Vend lidt hytteost i det grønne fyld inden det lægges på pandekagen, der rulles sammen og serveres.

Server med en fyldig salat.

Frysning af Stolthenriks gåsefod

Rens og hak bladene groft. Blancher dem ganske kort og lad dem køle af. Kram de blancherede blade sammen i små kugler, der fryses. Så kan man tage enkelt-kugler op af fryseren efter behov.

Bara namnet – Gode Henriks målla (Blitium bonus-henricus, tidigare Chenopodium bonus-henricus) – gör att jag är helt såld på den här växten. Good King Henry på engelska. Fint ska det vara! Och det är också en väldigt fin växt.

Lungrot var tidigare en helt vanlig köksväxt – man har funnit spår av den i arkeologiska utgrävningar av boplatser ända från 1100-talet. Nu odlar man den ettåriga spenaten istället. Men det tål att tänkas över på nytt. Det finns flera fördelar med den gode Henrik:

• Lungrot är flerårig – det vill säga man behöver inte så nya plantor varje år, utan kan bara börja skörda bladen när de dyker upp tidigt på våren, och det är betydligt tidigare än spenat!

• Har man bara några enstaka plantor så har man oceaner av mat. Lungrot är väldigt produktiv, och om man plockar bladen utan att ta alla blad från samma planta skjuter den nya skott igen.

• Lungrot är mycket robust och motståndskraftig mot sjukdomar och skadedjur – särskilt om den står i en skogsträdgård där det finns en bra balans mellan skadedjur och nyttoinsekter. Den blir – skrev han hoppfullt – till synes inte angripen av sniglar.

• Lungrot är mycket näringsrik och innehåller både mycket vitaminer, mineraler och protein – även mer än spenat.

Odling

Lungrot är inte kräsen – den kan växa på de flesta ställen. Den gillar sol men har heller inget emot att stå i halvskugga. Om det är väldigt varmt och torrt gör det absolut ingenting att det finns lite skugga. Plantan kan bli ganska hög (0,5–1 meter) och bred, och den är bra på att täcka jorden under sig.

Om man inte vill att den ska fröså sig själv och sprida sig, bör man ta bort fröställningarna innan de tappar fröna. Fröna kan användas precis som quinoa och är mycket proteinrika. Man gnider av skalen och lägger dem i blöt över natten, sköljer noga och kokar dem därefter i 10–15 minuter. Se gärna Tycho och Karolines fina video för en mer detaljerad beskrivning av vad som krävs. Annars är det bladen man äter (dock inte råa! – konsistensen och smaken passar inte för det), och de kan tillredas precis som spenat. Det vill säga ångkokas, stekas, wokas, eller som fyllning i pajer och omeletter etc. Och precis som med spenat är de unga, späda bladen de friskaste och mildaste i smaken, medan de lite äldre bladen är grövre i strukturen och har mer bitterämnen.

Näringsinnehåll och mindre önskvärda ämnen

Gode Henrik är väldigt näringsrik. Den innehåller bland annat stora mängder järn och C-vitamin. Men den innehåller också en del oxalsyra och nitrat, vilket betyder att man inte ska äta stora mängder råa blad. Men det ger sig lite självt eftersom de inte smakar särskilt bra råa. Både nitrat- och oxalsyrahalten minskar när bladen tillagas. Fröna, som är enormt proteinrika, är täckta av saponiner för att skydda dem mot fåglar (precis som släktingen quinoa), och därför är det viktigt att man sköljer dem noga innan man kokar dem.

Förökning

Lungrot är oerhört lätt att fröföröka. Faktum är att man måste hålla efter den lite om man inte vill ha den i hela trädgården. Man skördar fröna när de är mogna och bredsår dem med det samma. Inom kort har man massor av småplantor som man kan skola om i små krukor för senare utplantering där man vill ha dem.

Vi har en stor planta som vi fick av vår skogsträdgårdsvän Emma förra året, och så har vi den rad med småplantor som jag sådde i höstas av en handfull frön jag plockade från en planta på Holma när vi var på skogsträdgårdskurs.

(Bilden visar en äggkaka med skogsträdgårdsgrönt)

Recept: Kikärtspannkakor med grönt fyllning

Gör en pannkakssmet av 2 ägg, 125 g kikärtsmjöl och ca 4 dl vatten. Låt smeten vila, antingen på köksbänken i en halvtimme eller över natten i kylskåp.

Gör grönt fyllning av vitlök och lök som fräses, tillsätt finhackad paprika som får fräsa med, och till sist grovhackade blad av förvälld lungrot. Stek i pannan tills bladen har sjunkit ihop. Tillsätt salt och peppar.

Grädda pannkakorna i en varm panna – se till att de inte blir för tjocka. Rör ner lite keso i den gröna fyllningen innan den läggs på pannkakan, som rullas ihop och serveras. Servera med en matig sallad.

Frysa lungrot

Rensa och hacka bladen grovt. Förväll dem helt kort och låt dem svalna. Krama ihop de förvällda bladen till små bollar som fryses in. Då kan man ta fram enstaka bollar ur frysen efter behov.