Hjælp i skovhaven

Også i år får jeg brug for hjælp i skovhaven. Vi er tættere på plantning af de ‘rigtige skovhaveplanter’ nu, men der er stadig rodukrudt, der skal udryddes inden bunddækkeplanterne kan plantes.Planen er, at der skal plantes frugttræer og måske også en del bærbuske i påskeferien. Det føles helt højtideligt, og vi glæder os helt vildt meget. Det der med en skovhave har jo indtil videre bare været planer og tegninger (og en masse flytten rundt på jord og flis og anlægning af bede og stier …) – men nu kommer der rigtige planter ind på området.

Der er dog stadig en del rodukrudt, der skal udryddes, inden bunddække-laget kan plantes, og til det arbejde tager jeg igen i år fat i mine gode hjælpere: kartoffelplanterne!

Det var en overraskende stor succes med kartoffelplanter i et af bedene sidste år: Planterne dækkede jorden godt (og skyggede dermed for ukrudtet), og da kartoflerne var høstet, var jorden let og  lækker nedenunder jorddækket – rødderne havde gjort et godt stykke arbejde. Så der er ingen grund til ikke at gentage succesen, denne gang i lidt større skala i to af de andre bede.

Jeg vil gerne sætte dem lige efter, at vi har plantet træer og buske, og for at de skal være klar til det, har jeg nu sat dem til forspiring i sydvendte vinduer i kolde rum. En sort, Cherie, i det lille gæsteværelse, og en anden sort, Connect, i et kældervindue. Begge sorter skulle være relativt tidlige, faste, gule kartofler, der er modstandsdygtige overfor diverse sygdomme.

For at det hele ikke bare skal være lige som sidste år, så prøver jeg i år at få kartoflerne til at udvikle rødder, samtidig med at de forspirer, så det er reelle planter, jeg sætter. Det skulle få dem hurtigere i gang, og da jeg – som sidste år – sætter dem under et solidt lag ensilage, så skulle det være muligt at få rigtig tidlige kartofler, også selvom der kommer kolde nætter sidst i april.

Vi får se, om det lykkes. Med hele tre succes-parametre – ukrudtshæmning, jordbearbejdning og kartoffelproduktion – så skulle det være mærkeligt, hvis det gik helt galt.

Även i år kommer jag att behöva hjälp i skogsträdgården. Vi är närmare planteringen av de ”riktiga skogsträdgårdsväxterna” nu, men det finns fortfarande rotogräs som måste utrotas innan marktäckarna kan planteras.

Planen är att det ska planteras fruktträd och kanske även en hel del bärbuskar under påsklovet. Det känns nästan högtidligt och vi längtar helt otroligt mycket. Det där med en skogsträdgård har ju hittills bara varit planer och ritningar (och en massa flyttande av jord och flis, samt anläggning av bäddar och stigar…) – men nu kommer de riktiga växterna in på området.

Det finns dock fortfarande en del rotogräs som ska bort innan örtskiktet kan planteras, och för det arbetet tar jag även i år hjälp av mina goda medarbetare: potatisplantorna!

Det var en överraskande stor succé med potatisplantor i en av bäddarna förra året: plantorna täckte jorden väl (och skuggade därmed ut ogräset), och när potatisen väl var skördad var jorden lätt och fin under täckodlingen – rötterna hade gjort ett bra jobb. Så det finns ingen anledning att inte upprepa succén, den här gången i lite större skala i två av de andra bäddarna.

Jag vill gärna sätta dem precis efter att vi har planterat träd och buskar, och för att de ska vara redo för det har jag nu lagt dem för förgroning i sydvända fönster i kalla rum. En sort, Cherie, i det lilla gästrummet och en annan sort, Connect, i ett källarfönster. Båda sorterna ska vara relativt tidiga, fasta, gula potatisar som är motståndskraftiga mot diverse sjukdomar.

För att allt inte bara ska vara precis som förra året så försöker jag i år få potatisarna att utveckla rötter samtidigt som de förgror, så att det är faktiska plantor jag sätter ut. Det ska få dem att komma igång snabbare, och då jag – precis som förra året – sätter dem under ett rejält lager ensilage, så borde det vara möjligt att få riktigt tidig potatis, även om det kommer kalla nätter i slutet av april.

Vi får se om det lyckas. Med hela tre framgångsfaktorer – ogräshämning, jordbearbetning och potatisproduktion – så vore det märkligt om det gick helt snett.