Jeg har lavet fuglemad til vildfuglene, nærmere bestemt mejsekugler. Det er ikke spor svært, det tager bare lidt tid. Man skal bruge økologisk oksetalg eller svinespæk samt en økologisk vildfugleblanding. Det med økologien vender jeg tilbage til.
(Text på svenska kommer efter den danska texten)
Dyrefedtet smelter man i en passende gryde over ikke for høj varme. Det skal smelte helt, men uden at stege, så det tager ganske længe. Man kan med fordel skære fedtet i mindre tern først – eller køre det gennem kødhakkeren – så smelter det meget hurtigere.
Imens fedtet smelter, hælder man vildfugleblandingen i passende forme. Jeg brugte muffinsforme. De, der kan stå selv, tror jeg er nemmere at arbejde med. Man kan også bruge f.eks. kopper med hank, som man så hænger ud i haven med kop og det hele.
Når fedtet er smeltet, er gryden også fyldt med fedtegrever. Er fedtet af fødevarekvalitet, kan man salte og spise dem selv 😊Vi købte oksetalg beregnet til dyrefoder hos Slåttergubben, hvor vi også køber vildfugleblandingen, så fuglene får greverne.
Nu hælder man – forsigtigt – det varme, flydende fedt over frøene og lader det stå svalt/koldt. Når det er stivnet nok – det tog en halv dag her – kan papiret pilles af, og fuglekuglerne/-kagerne lægges i fryseren, til de skal bruges. Så harskner de ikke.
Vi serverer dem i sådan en metalspiral, og fuglene elsker dem!
Hvorfor økologisk?
Og så var der det med økologien. Er det nu nødvendigt? For os er det voldsomt vigtigt: Der er høj risiko for at konventionelt/ikke-økologisk producerede produkter indeholder rester af de kemiske bekæmpningsmidler, der oftest bruges i produktionen. En del af dem er vældigt skadelige og/eller svært nedbrydelige, og det skidt vil vi altså ikke have ind på grunden, hvor vi jo producerer mad til os selv på en måde, der ikke skader den hårdt pressede biodiversitet. De kemikalierester, vi fodrer fuglene med, bliver spredt ud over vores – og naboernes – grunde, til skade for alt det kryb og kravl, der også lever her. Det vil vi altså ikke!
Udover hjemme i haven skader de kemiske bekæmpningsmidler også naturen der, hvor de bliver brugt. Altså ude hos producenterne af de konventionelle fødevarer vi kan købe. Det går ud over både grund- og havvandet, biodiversiteten og ofte også dyrevelfærden for de dyr, der leverer vores mad: kød, æg, mælk … og oksetalg. Derfor prøver vi så konsekvent som muligt at vælge økologiske produkter, også når de koster lidt mere end de konventionelle.
Så vi laver vores mejsekugler selv af nærproduceret, økologisk oksefedt og frø. Så slipper vi også for palmeolie (hvis produktion er en af de alvorligste trusler mod regnskovene), talg fra konventionelle køer (der er fodret med sojabønner – igen en af de alvorligste trusler mod regnskovene), de små, dumme grønne plastiknet og alt det andet bras, der følger med, når man køber dem i supermarkedet.
Hemgjorda talgbollar till fåglarna
Jag har gjort fågelmat till de vilda fåglarna, närmare bestämt talgbollar. Det är inte alls svårt, det tar bara lite tid. Man behöver ekologisk nöttalg eller svinspäck samt en ekologisk vildfågelblandning. Det där med ekologin återkommer jag till.
Djurfettet smälter man i en passande gryta över inte alltför hög värme. Det ska smälta helt, men utan att stekas, så det tar ganska lång tid. Man kan med fördel skära fettet i mindre tärningar först – eller köra det genom köttkvarnen – då smälter det mycket snabbare.
Medan fettet smälter häller man vildfågelblandningen i passande formar. Jag använde muffinsformar. De som kan stå av sig själva tror jag är enklare att arbeta med. Man kan också använda till exempel koppar med handtag, som man sedan hänger ut i trädgården med kopp och allt.
När fettet har smält är grytan också fylld med fettgrevar. Om fettet är av livsmedelskvalitet kan man salta och äta dem själv 😊 Vi köpte nöttalg avsedd för djurfoder hos Slåttergubben, där vi också köper vildfågelblandningen, så fåglarna får grevarna.
Nu häller man – försiktigt – det varma, flytande fettet över fröna och låter det stå svalt/kallt. När det har stelnat tillräckligt – det tog en halv dag här – kan pappret pillas av och talgbollarna/-kakorna läggas i frysen tills de ska användas. Då härsknar de inte.
Vi serverar dem i en sådan där metallspiral, och fåglarna älskar dem!
Varför ekologiskt?
Och så var det det där med ekologin. Är det verkligen nödvändigt? För oss är det oerhört viktigt: Det finns en hög risk att konventionellt/icke-ekologiskt producerade produkter innehåller rester av de kemiska bekämpningsmedel som oftast används i produktionen. En del av dem är väldigt skadliga och/eller svårnedbrytbara, och det skräpet vill vi absolut inte ha in på tomten, där vi ju producerar mat till oss själva på ett sätt som inte skadar den hårt pressade biologiska mångfalden. De kemikalierester vi matar fåglarna med sprids ut över vår – och grannarnas – tomt, till skada för alla småkryp som också lever här. Det vill vi helt enkelt inte!
Utöver hemma i trädgården skadar de kemiska bekämpningsmedlen även naturen där de används, det vill säga hos producenterna av de konventionella livsmedel vi kan köpa. Det drabbar både grund- och havsvatten, den biologiska mångfalden och ofta även djurvälfärden för de djur som levererar vår mat: kött, ägg, mjölk … och nöttalg. Därför försöker vi så konsekvent som möjligt att välja ekologiska produkter, även när de kostar lite mer än de konventionella.
Så vi gör våra egna talgbollar av närproducerat, ekologiskt nöttalg och frön. På så sätt slipper vi också palmolja (vars produktion är ett av de allvarligaste hoten mot regnskogarna), talg från konventionella kor (som utfodrats med sojabönor – återigen ett av de allvarligaste hoten mot regnskogarna), de små, dumma gröna plastnäten och allt annat skräp som följer med när man köper dem i mataffären.